När jag är ute och spelar golf med gamla och nya vänner, föreslår jag oftast att den som är färdig först, spelar först. Det sparar mycket tid, vilket ”icke är oväsentligt” i dag med tröttande 5- och 6-timmars ronder. Först färdig gäller även puttning på green.
Lika ofta förslår jag att spelare med högre spelhandikapp slår ut först. För om hen slår sist, får hen någon form av prestationsångest och försöker slå lika långt som spelaren med ”lägre handikapp”. Resultatet blir förödande, med dåliga eller missade slag som följd. Det undviks oftast genom att spelare med högre handikapp får slå ut först.
Man undviker med detta förfarande, att spelare med högre handikapp blir stressade av att alltid komma sist. Vilet är till gagn för alla. Det gäller naturligtvis främst sällskapsronder.
