I hostans tecken

Utan att klaga alltför mycket, så hostar jag ur mig lungorna, lägger dem på diskbänken och sköljer ur dem. Sedan stoppar jag tillbaka dem igen och hostan är borta för en stund. Detta beteende upprepas sedan en gång i halvtimmen. Effektivt men plågsamt.

Nu är jag trött på eländet. Hosta som kan ta livet av vilken häst som helst. Fyra dagar med över 39 grader kan ta livet av vem som helst. På söndagen var det bara 38,5 grader. Det tar sig sade mordbrännaren, fast tvärtom om ni förstår vad jag menar.

Idag onsdag är den första dagen som jag är helt feberfri, efter att ha haft feber sedan förra tisdagen. Det är faktiskt ganska uttömmande med så många dagars feber. Till det kom plötsligt en förskräckligt torrhosta, vilken nu har lossnat något med hjälp av Acetylcystein.

Som väl är har min golfbana snö på sig och är därför svårspelbar. Fast jag har golfspasm och golfabstinens så får jag stilla mig tills ovädret har tinat bort.

Jag önskar er alla en skön onsdag.