Jag sitter på min underbara balkong. Det är +23°C. Tyvärr måste jag gå från detta underbara paradis ibland då en storrökande granne under balkongen tänder på sitt ”gräs”. Det luktar förfärligt. Ibland sprids röken i hela vår lägenhet.

Äntligen har jag fått tillbaka både min läs- och skrivlust. Det känns mycket befriande på något sätt. Tidigare gick jag omkring som katten kring het gröt och vågade inte ta tag i varken läsande eller skrivande.

Så läste jag några böcker av Kim M Kimselius och se, jag vaknade. Idag börjar jag på en ny bok av Susanna Alakoski. Sedan har jag tre böcker som väntar, varav en tegelsten av Amos Oz. Härligt!

Jag försöker nu skriva en berättelse om mobbning, dagens smutsiga ”religioner” och om ren äkta kärlek. Jag väver in tidigare pedagogik- och retorikstudier tillsammans med nyare forskning i ämnet.

Samtidigt fyller jag på med egna undanträngda erfarenheter. Det känns svårt att vara objektiv när minnena tränger sig på!

Nyss mulnade det på, som meteorologerna säger. Nu kommer det efterlängtade regnet. DMI visade rätt denna gång.