Om dagens triage av gamla

Vid valet 2018 röstade 6,5 mlj av 7,5 mlj röstberättigade enligt val.se. Av dessa var det bara 26 procent, alltså bara cirka 1,7 miljoner som satte kryss på valsedeln.

År 2022 kommer det att finnas fler än 2 miljoner pensionärer – svenska medborgare, inom- och utomlands, varav en miljon pensionärer räknas som fattiga enligt EU:s fattigdomsgräns.

Om jag vore

Fortfarande har inget riksdagsparti ens börjat fundera över pensionärernas frågor. Naturligtvis förstår jag att det är en känslig fråga. Speciellt för de partier som under tiden 2006 till 2014 såg pensionärer som paria och oviktiga i vårt samhälle. Man införde till och med apartheid på nytt. Pensionärer och alla andra.

Ni politiker som tror att vi pensionärer pratar partipolitik, ni tror fel! Ni ska då veta att fler än tre hundra tusen pensionärer bara pratar om sin överlevnad.

– Tre hundra tusen svenska medborgare, kvinnor som män, unga som gamla, försöker få mat för dagen.

– Tre hundra tusen svenska medborgare pratar knappast om någon lyxkonsumtion utan pratar bara om överlevnad.

– Tre hundra tusen svenska medborgare saknar möjlighet till sjuk- och tandvård då det ligger utanför deras ekonomiska möjlighet.

– Två tusen två hundra kronor för dyr medicin (högkostnadsskydd) ligger långt utanför deras ekonomiska förmåga.

Idag när dessa rader plitas ner, är det 2,5 år kvar till valet den 11 september 2022. Ni politiker som tror att vi pensionärer glömmer, har helt rätt. Tyvärr politiker, kan vi fortfarande skriva och anteckna.

Vi pensionärer, vi minns därför det ni ljög om!

Så, nu har jag skrivit av mig all min frustration.

Ha det gott alla.

Landet skrotar BNP-måttet – börjar mäta välmående istället

Världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Ardern, har infört ett nytt sätt att mäta utvecklingen i Nya Zeeland som inte bara handlar om ekonomisk tillväxt.

Jacinda Ardern när hon svors in som premiärminister.
jacinda ardenFotograf: Wikimedia Commons.

Många har ifrågasatt BNP-måttet som det bästa sättet att mäta ett lands välmående och tillväxt, men få har tagit det till praktisk handling.

Nu har världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Ardern, infört ett nytt sätt att se på tillväxt i Nya Zeeland. Från och med i år kommer Nya Zeelands regering att presentera en ”välmående-budget” för att mäta vilken effekt långsiktiga politiska beslut för på människors liv.

”I Nya Zeeland har vi ungefär 3 procents tillväxt och 3,9 procents arbetslöshet. Med traditionella mått mätt hade folk tittat på oss och sagt ’det går bra för er’. Men vi har en svindlande hög andel hemlösa och bland den högsta självmordsstatistiken bland unga i OECD-länderna. Vår psykiska hälsa och vårt välbefinnande är inte vad det borde vara”, sade hon i samband med toppmötet i Davos.

Jacinda Ardern menar att handelskrig och Brexit är symptom på att människor känner frustration över att det politiska och ekonomiska systemet glömt bort dem. Därför menar hon att politiken måste vara mer altruistisk och mer långsiktig för att adressera de djupt rotade utmaningarna vi står inför när ekonomierna förändras.

För att adressera problemen har hon tagit fram ”the living standards framework”, ett slags mätverktyg som politikerna måste förhålla sig till i sitt beslutsfattande. Verktyget mäter och jämför fyra olika indikatorer på välmående: socialt kapital, mänskligt kapital, naturligt kapital och finansiellt kapital. Bara genom att se till alla fyra kan man mäta nationens välmående som helhet menar beslutsfattarna.

Rent konkret kommer statistik över barnfattigdom att presenteras i varje budget. Dessutom måste varje minister som vill spendera pengar visa hur det ska främja landet på en nivå som spänner över flera generationer.

”En del av det arbete vi gör nu kommer inte att ge resultat förrän om 20 år. Men om man tittar på politik genom en lins av vänlighet, empati och välbefinnande så spelar det egentligen ingen roll vad som händer över årtionden”, sade hon i samband med Davos.

Reportaget finns i sin helhet här >>>

Missa inte: Svensk studie: Så skulle en framtid utan BNP-tillväxt kunna se ut

Min lilla reflektion: Hoppas Sverige också väljer andra sätt att mäta folkhälsa (sjuktal) och ekonomi. Då kanske inte Försäkringskassan kan påverka statistiken så som de gör idag.

Om att bli äldre

Att bli äldre, som exempelvis 70 plus kan vara trevligt. På några platser i landet kan vi få åka gratis buss under vissa tider. Vi berikas även med andra trevliga förmåner. Vi kan få reducerat inträde till olika evenemang med mera.

Det gäller tyvärr ej sjuk- eller tandvård. Visserligen har vi högkostnadsskydd som räddar många äldres ekonomi, men det kan vara svårt ändå. Vi måste komma upp till 2300 kronor innan högkostnadsskyddet träder i kraft. Många pensionärer klarar inte det målet idag.

Om vi lyckas uppnå en ålder om sjuttio plus, drabbas några av ålderism. Då kan våra liv bli mycket besvärliga. I synnerhet om pengapungen är skrynklig och tom.

Vad menas då med ålderism? Ålderism kan jämföras med begrepp som rasism eller sexism.

– Åldersdiskriminering inom arbetslivet, till exempel. Att arbetsgivaren anser att du är för gammal för ett jobb vid en viss ålder, eller att du måste gå i pension vid 65 eller 67 år även om du är fullt frisk och verkligen vill jobba kvar?

– Inom sjukvården får man till exempel inte vara blodgivare efter 65.

– Inom äldreomsorgen är det alldeles för ofta andra som bestämmer ens vanor.
Ska vi verkligen acceptera att gamla människor bäddas ner kl 17 och att de inte själva får bestämma vad de ska äta?

Att få forskningen om äldrevården spridd ut till allmänheten är våra universitets uppgift. så det är förstås glädjande att ”ens forskning” i det lilla uppmärksammas.

I det här fallet kanske det i bästa fall också kan leda till en förbättring i samhället.

Delrapport om särskilt boende.
”Vi anser efter våra besök och intervjuer att när man väl får en plats på ett särskilt boende blir man huvudsakligen väl omhändertagen fysiskt.
Vårdtyngden på särskilda boenden är dock generellt sett mycket hög och boendetiderna är korta.
Enligt redovisad statistik är den genomsnittliga boendetiden 273 dagar innan man avlider. Kanske är ”dödens väntrum” inte helt fel.”.

Må gott och lev väl.

Om ålderism

Att bli äldre, som exempelvis 70 plus kan vara trevligt. På några platser i landet kan vi åka gratis buss under vissa tider. Vi kan även berikas med andra trevliga förmåner. Vi kan få reducerat inträde till olika evenemang.

Det gäller tyvärr ej sjuk- eller tandvård. Vi som har lämnat blod under många år, får inte lämna blod längre. Visserligen har vi högkostnadsskydd som räddar många äldres ekonomi, men det kan vara svårt ändå.

Om vi lyckas uppnå sjuttio plus, kan vi drabbas av ålderism. Då kan våra liv bli mycket besvärliga. I synnerhet om pengapungen är skrynklig och tom.

Vad menas då med ålderism? Ålderism kan jämföras med begrepp som rasism eller sexism.

– Åldersdiskriminering inom arbetslivet, till exempel. Att arbetsgivaren anser att du är för gammal för ett jobb vid en viss ålder, eller att du måste gå i pension vid 65 eller 67 år även om du är fullt frisk och verkligen vill jobba kvar?

– Inom sjukvården får man till exempel inte vara blodgivare efter 65. Och inom äldreomsorgen är det alldeles för ofta andra som bestämmer ens vanor. Ska vi acceptera att gamla människor bäddas ner kl 17 och att de inte själva får bestämma vad de ska äta?

– Att få forskningen spridd ut till allmänheten är ju universitetens tredje uppgift så det är förstås glädjande att ens forskning uppmärksammas. I det här fallet kanske det i bästa fall också kan leda till en förbättring i samhället.

Må gott och lev väl.