Om landsdagar

Jag sitter och tittar på svt2. Teve 2 sänder direkt från Sverigedemokraternas landsdagar. Naturligtvis har jag följt de andra partiernas landsdagar och partimöten med.
 
 

Som en lite påminnelse visar jag på valsiffrorna från 2018 års val.

Arbetarpartiet Socialdemokraterna 28,26%
Nya Moderaterna 19,84%
Sverigedemokraterna 17,53%
Centerpartiet 8,61%
Vänsterpartiet 8,00%
Kristdemokraterna 6,32%
Liberalerna 5,49%
Miljöpartiet 4,41%.

Regeringen kunde tillträda först efter en 131 dagar lång förhandlingsperiod efter riksdagsvalet den 9 september 2018.
Förhandlingarna resulterade i januariavtalet som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

 
När jag tänker på svensk demokrati, och samtidigt tänker på hur 6,5 av 7,5 miljoner röstberättigade svenska medborgare valde, så förundras jag över dagens regeringssammansättning.

Enligt normal matematik, borde S, M och Sd sitta i en regering. Med 65,63% hade man haft majoritet och hade då kunnat driva Sverige mot ett stabilt Sverige.

Som Sverige fungerar idag med Miljöpartiet som ”styrande parti”, håller Sverige så sakteliga på att falla isär i fullständig misär. Den tidigare livaktiga landsbygden har fallit i glömska. Import av överförädlade och vådligt giftiga livsmedel översvämmar Sverige.

Dessutom har en vådlig import av ondsinta personer gjort tillvaron besvärlig för våra kvinnor och äldre medborgare. Jag är övertygad om att importen av intellektuellt dysfunktionella individer hade kunna undvikas i ett tidigt skede.

För att återgå till Sverigedemokraternas landsdagar, så är deras tankar och motioner betydligt mer humana och verklighetsnära gentemot svenska medborgare, jämfört med de andra partierna som jag tittat och lyssnat på.

Enkelt och krasst uttryckt påstår jag att övriga partier är otroligt populistiska på sina partimöten. Sverige har absolut ingen nytta av populism idag.
Sverige har bara nytta av verklighetsnära politiker. Politiker som ser den verkliga verklighet alla vi andra ser, och handlar därefter.

Så klart att Sverige har de politiker som politikerna själva valde. Med dagens valsystem med politiker på färdignumrerade valsedlar, får vi de politiker vi har idag.

Jag är idag fullständigt opolitisk och sympatiserar därför varken med Sd eller något annat politiskt parti. Idag ser jag bara realistiskt på vår samhälle.

Ett samhälle som har oerhört grava sociala problem, med parallella samhällen och våldsam brottslighet.

Fortfarande lever jag på hoppet om ett mer humant samhälle.

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ och maten som gör dig frisk. Rätt mat gör dig frisk, fel mat gör dig sjuk. Och det är bra eller dåliga tarmbakterierna som får dig sugen på maten. Men det är ganska lätt att förändra bakteriefloran.

 Mjölksyrabakterier har samma effekt som antidepressiva läkemedel, säger forskaren Soki Choi.

Jag säger!
Varför låta Big Pharma tjäna miljarder på meningslösa antidepressiva läkemedel, med svåra biverkningar, när man kan äta sig frisk med mat i stället? Det är svårt att förstå för en lekman. Antidepressiva läkemedel är oftast fruktansvärt vanebildande.

Nu får vi bevis på att mat också kan vara medicin, säger Soki. Äter man t ex klassisk västerländsk skräpmat så får man farliga bakterier som producerar inflammationsframkallande ämnen.

Man kan se kopplingar mellan tarmbakteriefloran och de västerländska välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och psykisk ohälsa.

Absolut något att fundera över och praktisera.

Om Soki Cho, PhD

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ

Fermenterat, syrat och jäst

Tre av fyra sjukhusfusioner misslyckas

Car T-celler får klartecken i Europa

Beskedet gäller två olika produkter, Kymriah och Yescarta, som granskats inom EMA:s process för så kallade läkemedel för avancerad terapi. De är också de två första läkemedlen som godkänts via ett prioriterat förfarande som ska säkerställa snabb tillgång till behandlingar som kan fylla stora medicinska behov.

De nya läkemedlen kan dock ge svåra biverkningar, varför behandlingarna måste följas i särskilda register för att säkerställa långsiktig säkerhet, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Det återstår också att se vad kostnaden blir för behandlingarna och huruvida den svenska sjukvården kommer anses ha råd med dem.

Ur Dagens medicin

Framtidens behandling av leukemi

I går tisdag var jag och träffade min doktor för att diskutera framtiden. Det är kul att diskutera framtiden, när man har leukemi. Hahaha.

Vi pratade om att det förekommer ”forskning” med att avbryta behandlingen med Imatinib efter ett antal år. Längst har man kommit med den senare komna medicinen Tasigna, där Novartis i en studie avbryter behandlingen efter fyra år.

Både studierna med Glivec och Tasigna är hittills för små och korta i tiden för att vara säkra. Studierna med Glivec visade dock att man kunde sätta in medicinen igen med gott resultat om de kontinuerliga proverna visade på en cellökning.

Min doktor och jag var dock överens om att jag med mina ”ynkliga biverkningar”, ändå ska fortsätta behandlingen med Glivec.

Några kunskapslänkar:

Internmedicin

Blodcancerförbundet

Behandlingsfrihet

Cancercentrum

Cancerbeskedet

Kolhydraters skada på Din hjärna

Den amerikanske neurologen och medicine doktorn David Perlmutters bok ”Grain Brain” kommer ut i svensk översättning i slutet av maj och heter då ”Hotet mot din hjärna – den över- raskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ”.

Den boken måste läsas av alla med hälsointresse och de som försöker åstadkomma en hälsosammare och friskare ålderdom.

Fetma krymper hjärnan
Mycket talar för att resonemanget har viss bärkraft och många av de studier som Dr Perlmutter laborerar med har som underlag utmärkta studier i bra tidskrifter och han visar att ju fetare man är desto mindre blir hjärnans volym. Det finns även studier som visar att vid ökat sockerintag minskar hippocampussjöhästen (centrum för minnet i hjärnan) kapacitet.
Till detta skall läggas att läkemedelsindustrins olika försök att lösa Alzheimer-problematiken grundligen har misslyckats och att inga försök att minska plack-bildning- en har fört de olika teorierna vidare.

Alzheimers drivs av inflammation
Det nya är att även Alzheimers är en sjukdom, liksom många andra så kallade folksjukdomar, som troligen drivs av inflammation på samma sätt som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och även cancer.
Man kan mäta förhöjda CRP-värden, som indicerar inflammation – vita blodkroppar som aktiverar låggradig inflammation i de små blodkärlen ute i vävnaden – och som långsamt, långsamt gör att organen blir alltmer odugliga för att slutligen klappa ihop och för hjärnan blir ju det katastrofalt.

Läs hela den intressanta sammanfattningen av Karl E Arfors här >>>

Läs även sammanfattningen ”Hotet mot din hjärna” av David Perlmutter

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare.

Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Läs hela Ann Fernholms inlägg här >>>

Sockrets påverkan på diabetes och cancer

Jag var på vårdcentralen (VC) och tog blodprov efter att under en tid haft en oförklarlig törst. Det ena provet visade ganska högt värde, medan det andra provet var ganska normalt.

Jag ska besöka VC igen om två veckor. Då blir det nya prover. Tanken är att jag kan ha drabbats av prediabetes, vilket är ett förstadium till diabetes 2.

Visar de nya proverna resultat i överkant, berättade min sjuksköterska att man ska provocera min bukspottskörtel med koncentrerad sockerlösning.

Det innebär blodprov på fastande mage. Sedan får jag dricka en sockerlösning och sitta ner trettio minuter. Efter de trettio minuterna tar man nytt blodprov.

Man gör denna manöver för att se om min bukspottkörtel klarar av att producera tillräckligt med insulin för att jag ska må bra. Resultatet redovisas här om ett par veckor.

På grund av eventuell och befarad diabetes har jag börjat titta på LCHF igen och på allvar. Det har gått så långt att jag blivit medlem hos Kostdoktorn.

Bilden härunder är från en föreläsning på YouTube. Det visar på dagens största bekymmer. Sockrets påverkan på diabetes och cancer.

The Wb EffectLäs även om Staffan Lindebergs paleokost: Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016), innehåller det mesta av Staffans arbete för människors hälsosamma liv.

Jag träffade Staffan vid ett besök på de vårdcentral han tillfälligt arbetade på i början av det nya millenniet. Han berättade då att jag var för tjock. Visst hade han rätt, då jag vägde 91 kilo till 172 centimeters längd.

Mina ”vänner” tyckte det skulle gå fortare att hoppa över mig än att springa runt mig. Så var det då för ca 15 kilo sedan. Fortfarande har jag 7 – 8 kilo kvar att tappa för att må riktigt bra.

Undersköterskan – äldreomsorgens nyckelspelare

Jag prenumererar på Gothia Fortbildning och fick detta mejl idag. Det är intressant läsning. Vi som har varit nära vården och kanske även inne i äldrevården, ser behovet av fler USKOR.

Äldreomsorgen står och faller med undersköterskan. Men samtidigt som fler äldre ställer ökade krav på omsorgen, är det ett bristyrke. För att klara utmaningarna krävs att äldreomsorgen kan attrahera, rekrytera och behålla denna nyckelspelare.

Detta är en angelägen bok som fokuserar på Sveriges största yrkesgrupp, undersköterskan. Budskapet är att äldreomsorgens framtid måste diskuteras utifrån några centrala frågor: vem ska arbeta där, vilken kompetens krävs och hur ska löneutvecklingen se ut?

Boken bygger på författarens långa erfarenhet från äldreomsorgen och tar avstamp i forskning samt arbetsmodellen vid äldreboendet Tre Stiftelser.

Varför har du skrivit Undersköterskan?

Jag vill ha en diskussion om äldreomsorgens framtid. Undersköterskan är en nyckelspelare, men uppmärksammas sällan. Mitt budskap är att vi måste satsa på undersköterskorna, utbilda fler och höja yrkets status för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal.

Provläs boken

Om Monica Berglund

Gemensamt ledarskap i äldreomsorgen

Äldreomsorgen jobbar hårt med att skapa mer attraktiva arbetsplatser för att behålla och rekrytera personal. Det kräver både nya idéer och mod. Det har Monica Berglund, vd för äldreboendet Tre Stiftelser i Göteborg. Läs mer….

Därför drabbas allt fler av bröstcancer

Jag läser en intressant artikel i Hemmets veckotidning. Artikeln handlar om bröstcancer och alla konstiga förslag på att motverka detta otyg som ju cancer får anses vara.

Här en liten introduktion. Sedan får ni läsa vidare från länken i slutat av denna text. Jätteintressant.

Risken är en på tio att du får bröstcancer innan 80-årsdagen. Med så skrämmande statistik frodas förstås myterna. Här reder vi ut vad vi faktiskt vet om orsakerna till tumörerna.

cancer.1

Drick rödbetsjuice. Släng din vanliga deodorant. Stressa inte! Och undvik för allt i världen socker i kosten …

Det går knappt att öppna en tidning utan att hitta en ny notis om vad som ökar eller minskar risken för cancer. Berättelser om patienter som med hjälp av särskild kost fått sin tumör att krympa till ingenting är särskilt populära.

På 
andra sidor stormar kritiken mot traditionell cancerbehandling och dess ofta svåra biverkningar. Med så många olika röster om saken – vem ska man tro på?

Niklas Loman är onkolog, överläkare och diagnosansvarig för bröstcancer på Skånes universitetssjukhus och har med sin långa erfarenhet lite distans till nyheter som: ”Åt 2 kg morötter om dagen och blev fri från sin cancer!”

– Det är förstås roligt att det blev så, men man måste vara extremt försiktig med vilka slutsatser man drar om morötterna. I riktig cancerforskning skulle man låtit 1 000 personer med cancer äta 2 kg morötter om dagen, och 1 000 andra personer med cancer utesluta morötter. Sedan jämföra utfallet.

I de här enskilda fallen vet vi ju inget 
om de övriga omständigheterna. Om personen samtidigt fick cytostatika eller blev opererad så spelar det förstås in, säger han.

Vad ökar risken för bröstcancer – egentligen?

Lex Maria-anmälda dödsfall

I Sjukhusläkarens uppmärksammade granskning av lex Maria-anmälda dödsfall 2016 syntes bland annat stora skillnader i antal anmälningar över landet.

Exempelvis kom en överväldigande majoritet av ärendena förra året från Skåne, medan det i Stockholmsområdet endast fanns ett enda. Hur stort är egentligen mörkertalet?

Sjukhusläkaren sökte svar från landets drygt hundra chefläkare inom slutenvården – vilka är de som ytterst avgör om en patientskada faktiskt ska lex Maria-anmälas eller inte – och fick bilden av ett stort mörkertal bekräftad.

Så många som var fjärde chefläkare uppskattar att 30 procent eller mindre av det totala antalet allvarliga vårdskador faktiskt leder till en lex Maria-anmälan i slutändan.

Dock visar resultatet en stor spridning bland svaren – där fyra av tio chefläkare istället uppskattar att minst 70 procent av de allvarliga vårdskadorna mynnar ut i lex Maria-ärenden.

Ett dödsfall i månaden >>>

Skrämmande reportag >>>

Skånes dystra statistik >>> 

Sjukhusläkaren >>>

Tanken med värdebaserad vård

Kvalitetsregisterkritikern Bengt Järhult säger att Karolinska institutet (KI) tagit ställning för eller emot en organisationsform i sjukvården. Ett universitet ska inte ha en åsikt i en sådan fråga. I rektorsrollen ingår inte att ta akademisk ställning. Det sker inom den akademiska diskussionen baserat på vetenskapliga data.

Övertygande data visar att sjukvårdens resursutnyttjande inte är tillfredsställande [1]. Vi har en växande kostnadskris som leder till motiverade försök att styra och begränsa kostnaderna. Dagens modell klarar inte att hantera den ökande fragmenteringen av vårdkedjorna, att bara tillföra mer resurser löser inte problemet. Olika styrningsförsök har genomförts med kömiljard, vårdgaranti, vårdval och pinnräkning där tillgängligheten ökats på bekostnad av reell kvalitetskontroll, vilket ofta i slutändan lett till avsevärda kostnadsökningar [2].

Tanken med värdebaserad vård är enkel. Genom att fokusera på hur vi lyckas förbättra hälsan hos definierade patientgrupper och hur mycket resurser som använts för detta stöds rationellt samarbetet mellan expertgrupper och vårdnivåer längs patientens väg i vården, och fragmentering motverkas.

Utdrag ur Läkartidningen!

Kan jag verkligen lita på sjukvården i Halland

Jag funderar på om jag kan lita på sjukvården idag? I synnerhet som jag har passerat 70-strecket. För nästa samma dag som jag passerade 70 så fick jag meddelande från urologen att jag var flyttad till min vårdcentral. Då hade jag varit under sjukhusets beskydd sedan jag arbetade där. När jag då läser om skillnaden i vård mellan högutbildade/lågutbildade och rika/fattiga, stiger oron ändå mer.

En del av denna uteslutning beror säkert på att politikerna har flyttat en mycket väl fungerande urologi från Länssjukhuset i Halmstad till Länsdelssjukhuset i Varberg. Varför är det ingen som vet, mer än mogulen och moderaten Mats Eriksson. Mats Eriksson är ju från Varberg. Kan tro att det har en ”viss påverkansgrad”. Mats börjar ju bli äldre, med äldres sjukdomar som följd.

Ni ska veta att politikerna under många år har haft en otrolig flytthysteri. Eller så har de båda sjukhusen (politikerna) tävlat om vem som ska ha och göra vad. För några år sedan skulle all urologi ligga i Halmstad. En specialist i urologi från Linköpings Universitetssjukhus fick jobbet att utveckla urologin vidare. Hans fru som var ögonspecialist följde med. Efter något halvår ångrade politikerna sig. Urolog- och ögonspecialisterna slutade.

Under flera år så har man haft hjärtkunskap i Halmstad med coronarröntgen. Plötsligt skulle Varberg ha en likadan behandlingsavdelning. Som väl var sade någon stopp. Då hyrde Varberg in en mobil coronarröntgen till stor kostnad i stället, för man ville inte vara sämre än storebror Halmstad. Till slut besinnade sig politikerna. Man skickade då patienterna till Mölndals sjukhus till en än större kostnad.

Nu har all urologutrustning med två robotar stationerats i Varberg. Hur länge är det väl ingen som vet egentligen. Kanske att Halmstad får en stark politiker i det nya region Halland. Då ska det väl ändras om igen an tro. Kanske att all ortopedi som under lång tid varit Varbergs specialitet skall flyttas till Kungsbacka. Den som lever får se.

Nu har ju politikerna i Varberg (Mats Eriksson) äntligen löst storebrorsproblemet. Man gjorde om Hallands Läns Landsting, även kallat Region Halland. Kostnaden var astronomisk till vad man fick för pengarna. Man (politikerna) passade då på att döpa om sjukhusens namn till Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka och Hallands sjukhus Halmstad. Laholm är fortfarande degraderad till vårdcentral. Laholm och ligger 28 kilometer från Halmstad men tar hela 29 minuter att köra.

Man ska då veta att Kungsbacka är en ”dyrkommun” och ligger endast 21 kilometer från Mölndal. Det tar 18 minuter att köra sträckan Kungsbacka Mölndal. Mölndals sjukhus ligger under Sahlgrenska Universitetssjukhusets domän. Där kan man få all hjälp som rimligen står i proportion till kostnaden.

Mölndal och Sahlgrenska ligger dessutom ett stenkast från varandra. Varför då göra Kungsbackas VC till sjukhus? Det är som att kasta pengar i sjön. Varför inte då göra Laholms VC till sjukhus med? Troligen beroende på att Laholm är ett agrikulturellt landskap, till skillnad från Kungsbacka..

För att gå tillbaka till min inledning, om man kan lita på sjukvården i Halland idag, så är nog svaret ett obetingat Nej. Den som har följt alla svängningar håller med mig. Hallands politiker med Mats Eriksson i spetsen är knappast mer seriösa och pålitliga än vad en hungrig varg är.

Nu när Mats Eriksson har fått till det som han vill så aviserar han sin avgång. Troligen sitter han kvar i SKL och SKL. Vad det nu blir för en velepelle som ordförande är det ju ingen som vet. Så lycka till ”region Halland”.

Ordförande Mats Eriksson slutar

Mats Eriksson lämnar sina uppdrag

Den blå maten

Jag läser ännu ett intressant och sant inlägg av Lars Bern som skriver och berättar om bland annat Åldrandets gåta och Den blå maten av Henrik Ennart. Jag lägger in några viktiga stycken i Lars inlägg!

Skolmedicinen har till och med lyckats sälja på oss helt meningslösa preparat som statiner mot helt ofarliga förhöjda kolesterolnivåer för hundratals miljarder dollar – preparat som därtill har en lång rad ytterst allvarliga biverkningar. Idag frågar sig många varför man skall sänka blodkolesterolet hos äldre, när alla erfarenheter och forskning visar att de med förhöjda kolesterolnivåer lever längst och är friskast? Statiner har visat sig snarast påskynda åldrandet.

Det intressanta är nu hur informationsrevolutionen kommit att punktera den helt perversa utvecklingen inom forskningen på detta område. Vanligt folk har hittat de gamla forskningsresultaten och frågat sig varför de fått falla i glömska? Läkare som börjat ifrågasätta vad de håller på med, har hotats med indragna legitimationer av etablissemangets myndigheter. Detta har dock inte tystat stora delar av läkarkåren som är på god väg att vända ryggen åt de industriintressen som allt för länge fått sätta agendan inom sjukvården. Det är dock lång väg kvar innan hela sjukvårdsetablissemanget ger upp sina gamla motbevisade hypoteser när det gäller kost och hälsa. Vi måste ta ansvaret i egna händer bl.a genom ett engagemang i Riksföreningen för Metabol Hälsa.

Läs hela Lars inlägg plus de intressanta hänvisade länkarna >>>

Kanske en begynnande gynandromorfi

Jag läser i Läkartidningen om att fler och fler lever i fel kroppar. Alltfler vill förvandlas till det motsatta könet. Därav min fråga om världen så sakteliga genom massutsläpp av miljögifter håller på att mutera till tvekönade individer – gynandromorfi. Naturligt dubbelkönade individer kallas hermafroditer.
Två i bekantskapskretsen har omvandlats till motsatta könet. I dessa fall två mogna män med fru och barn. Dessa två har under hela sina liv önskat vara kvinnor. Nu har de (äntligen) blivit det.

Jag har klippt ut några inledande intressanta delar av texten ur Läkartidningen:

Könsdysfori definieras som uttalad inkongruens mellan personens upplevda/uttryckta könstillhörighet och den tilldelade könstillhörigheten och en stark önskan att leva och bli accepterad som det motsatta könet (Fakta 1) [1, 2]. Enligt gällande diagnossystem är detta en psykiatrisk diagnos, men det finns ett växande motstånd mot att patologisera tankar och frågeställningar kring könsidentitet [3].

Ökar över hela världen bland både vuxna och yngre
Könsatypiskt beteende är vanligt hos yngre barn, och ungefär 7 procent av pojkar uppfattas som extremt flickaktiga och något färre flickor som extremt pojkaktiga. Det är inte heller ovanligt att barn uttrycker att de vill vara, eller att de tillhör, det motsatta könet. Bestående önskan om könsbekräftande åtgärder är dock mycket ovanligt. Uppföljningsstudier visar att inte mer än ca 20 procent av förpubertala barn som uppfyller diagnoskriterier för könsdysfori kommer att ha en kvarstående önskan om könsbekräftande åtgärder [6–8]. För majoriteten är det mer sannolikt att det i stället visar sig handla om sexuell läggning (homosexualitet).

Men för dem vars könsdysfori förvärras i samband med puberteten kommer de flesta att senare uppfylla diagnoskriterierna för könsdysfori och ha önskan om könsbekräftande åtgärder. De utmärks av debut i tidig barndom, uttalade symtom (uppfyller flertalet dia­gnoskriterier), höga poäng på en validerad skattningsskala (GIDYQ-AA) [9] och tilltagande symtom i samband med pubertet med åtföljande förvärrade psykiska symtom [7].

Könsdysfori är mycket ovanligt men ökar över hela världen bland såväl vuxna som yngre. Orsaken är okänd, men det har spekulerats om huruvida det kan bero på miljöfaktorer, ökad tillgång till vård, ökad kunskap (via internet), generellt ökad öppenhet och uppmärksamhet i samhället för frågor som rör köns­identitet och könsuttryck, minskad stigmatisering eller att identitetsutvecklingen i dag i större utsträckning även innefattar könsidentiteten.

Läs hela textvolymen här >>>