Mord dråp eller dödande

Jag funderar ofta över skillnaden mellan mord och dråp. Idag hörde jag på nyheterna som berättade att en yngling som anhållits och att åtalspunkten gäller mord eller dråp.

Bild: Dagens juridik

Dråp är ett mord som på grund av omständigheterna anses mindre grovt. Ett exempel kan vara att någon av barmhärtighet dödar en svårt sjuk. Däremot är det ingen skillnad mellan mord och dråp när det gäller att gärningsmannen måste ha uppsåt att döda. Det finns tre typer av uppsåt, med olika grad av avsikt med dödandet.

Detta är mord enligt Wikipedia!

Detta är dråp enligt Wikipedia!

Vad jag förstår och har förstått under lång tid är det mord rätt och slätt att beröva annan person livet. Att sedan kalla det för uppsåt eller annat är bara juridiska teknikaliteter. Ett sätt för försvararen av den skyldige att minska straffet för sin klient. Den dödade personen är död och kan ej väckas till liv igen av någon försvarsadvokat.

Vad jag förstår och har förstått så har morden tillsammans med grov misshandel och gängvåldtäkter ökat markant i Sverige. Sedan får ”våra svenska myndigheter” skrika sig hesa över anledningen.

När jag är ute och går på min kommuns allmänning (gator och torg) så ser jag olika människors behandling av kvinnor och äldre. Nya svenskar tittar ner på äldre och kvinnor av någon anledning – respektlöst.

När jag läser om länder som är i krig, är misshandel och våldtäkter ett sätt att demoralisera landet. Detsamma gäller krig mellan två eller flera länder. Att sänka moralen hos invånarna genom grovt våld och våldtäkt av kvinnor, barn och äldre, tillhör vardagen.

Därför ser jag den eskalerande vågen av mord på svenska medborgare som ett sätt att undergräva den svenska moralen för att sedan sakteliga ta över landet och bilda en religiös misär.

En ohämmad och okontrollerad migration från så kallat ”religiösa länder” har aldrig och kommer aldrig att vara positivt för något land. I synnerhet inte för ett litet naivt och oskyldigt land som Sverige.

Jag läser rubriker som ”Nya terroristerna – så lär de sig döda otrogna” och ”Nya terroristerna – så lär de sig döda otrogna”. Naturligtvis är reportagen låsta för oss som inte prenumererar på blaskorna. En PK-tanke?

Idag tjänar jurister storkovan på våra kära migranter. Des för att hålla dem kvar i Sverige, men även för att försvara individer som kommer till Sverige för att försvara sina tidigare utbildningar.

Sverige har blivit ett land som hellre försvarar och tillgodoser menastaters medborgare, än de egna medborgarna. Tydligast ser vi det på äldreboendena där okunniga och med mycket bristande språk får ta hand om och smitta sköra äldre med Cocid-19.

För at återgå till rubriken i detta inlägg så är gränsen mellan mord och dråp hårfin, sett ur mina olika vyer.

Så oavsett vems som dödar människor så är de mördare, med mitt sätt att se det. Om det sedan är staten, regionerna eller kommunerna som dödar i sin politiska okunnighet, är dödandet av oskyldiga ett avsiktligt dödande – med vapen eller utan vapen.

Nu var det slut på mitt osammanhängande svammel, men min åsikt är framförd!

Gå’n i frid vänner.

Reklam är av ondo

De här inläggen med kossorna på Bregottfabriken tycker jag trots det är så fantastiskt träffande när det gäller Sverige idag.

Nykomling i Bregottfabriken. Suveränt.

Hemlig beundrare i bregottfabriken

Nätdejting i Bregottfabriken

Mindfullness i Bregottfabriken

Bre på tjockt bara!

Mellan vår och sommar

Midsommar

Varför firar vi midsommar? När började vi äta sill, färskpotatis och jordgubbar på midsommar? (Kopierat)

Jordgubbar

Jonas Engman, intendent på Nordiska museet ger svar på varför vi äter och firar midsommar som vi gör. Imorgon kan du glänsa med dina kunskaper över sillen och färskpotatisen!

Vad är det vi firar?

–Ser vi till Europa i övrigt, så är midsommar en del av firandet av övergången mellan vår och sommar, då människor sådde och hoppades på god växt. Midsommarfirandet går tillbaka till Johannes Döparens dag 24 juni och den tid när vi var katolska, före 1500-talet. Den kopplingen märks i Danmark och Norge, där dagen kallas S:t Hans dag. Midsommarfirandet kom till oss från Tyskland, antagligen i samband med att vi kristnades. Men i Sverige har vi sen länge kopplat loss den religiösa innebörden.

När började vi äta färskpotatis?

–Färskpotatisen är sen, den börjar dyka upp på välbemedlade bord under 1900-talets början. För de allra flesta var nypotatis ett fruktansvärt slöseri med knappa resurser, eftersom man äter en gröda innan den blivit fullvuxen. Sådana marginaler var det ytterst få som hade ända in under efterkrigstiden.

Och när kom jordgubbarna in i bilden?

–Jordgubben är sen även den, den fanns inte på åkrarna förrän under 1900-talets mitt. I bondesamhället då nästan alla var urfattiga skulle det ha varit rena självmordet att välja att odla jordgubbar på den lilla mark man hade!

Och hur ligger det till med sillen?

–Sillens historia är lite annorlunda, eftersom sill var vanlig och lättåtkomlig, i alla fall för dem som levde längs kuster. Om man hade tillgång till salt, saltades den för hållbarhet eller så surjästes den till surströmming som vi lärde oss av tyskarna under Hansa-tiden. Att lägga in sill i ättikslag med socker sker mycket sent, det blev vanligare under 1900-talet. Fram till i slutet av 1800-talet var det bara hos den pyttelilla klick vi kallar högre stånd som socker förekom. De flesta invånare hade aldrig ens sett socker, än mindre smakat.

Hur länge har vi firat midsommar och hur har firandet förändrats?

–Midsommarfirande fanns i bondesamhället, med det menar vi ungefär från medeltid till början av 1900-talet. Men vi vet ganska lite om det tidigaste firandet. I äldre kristen tid vimlade det av helgondagar, så antagligen var Johannes Döparens dag en av många religiösa dagar, som gissningsvis inte firades så särskilt. I det protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets början, förknippades midsommaraftonens natt främst med magiska krafter.

Dagens sätt att fira på är modernt, ungefär från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen. Danser fanns kanske, men det är mer tveksamt. Men de första beläggen på midsommarfirande är i alla fall från 1500-talet, även om det antagligen dök upp redan när vi kristnades.

Midsommarstången eller majstången – var kommer den ifrån?

–Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Kransar och tvärslå dök upp under början av 1800-talet på lantgodsen och de högre stånden. Tvärslån som bildar ett kors och kransarna kriing stammengör att det dyker upp tolkningar om religiösa innebörder, för att inte tala om att midsommarstången skulle vara en fallossymbol med tanke på kransarna runt stammen. Det är ett önsketänkande hos en del som är rena påhittet. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos.

Varför heter det majstång när vi firar i juni?

–Majstång är en benämning som var vanlig fram till 1970- och 1980-talen. Att ”maja” betyder att pryda, löva och syftar på att midsommarstången kläds med skir grönska för att uttrycka sitt hopp om en god sådd och skörd. Det har inget med maj månad att göra.

Fram till 1952 var midsommaraftonens fasta datum den 23 juni, men för att passa bättre in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle ligga på en fredag mellan 20 och 26 juni.

Av: Annika Rådlund Källa:

Nordiska museet

Jag önskar er alla en glad midsommar.

Swisha gärna någon krona till 0730-34 49 07

Sveriges nationaldag

Vad kan vara mer symboliskt för svensk sommar och mitt Sverige, än den svenska flaggan – en riktig svensk Nationaldag?

Kanske några blir ”kränkta”, men det bjuder jag med glädje på då. Det är inte var dag som Sverige får glänsa med sitt namn och sin flagga.

Sverige, Sverige älskade vän …

Bild: fotograf okänd

Jag önskar alla svenska medborgare allt gott denna dag.

Ont om inlägg är det gott om

Just nu och sedan några veckor tillbaka sliter jag håret för att komma på en bra inledning till en historia som jag skriver.

Enligt samtlig författarexpertis skapar man ett intresse för sin historia med en spännande inledning. Därför plöjer jag böcker, en efter en.

Det här är ett litet axplock.

fJtCVTT7SMWwa9pI8I7zLg

Hittills har jag avverkat ett antal böcker, men ej funnit ”sanningen”. När jag väl har plöjt genom den här ”floran” böcker så väntar lika många till om jag inte har funnit sanningen, det vill säga.

Ha det gott, tvätta händerna och håll avstånden.

Kläder igår och idag

Naturligtvis har modet band män och kvinnor skiftat under årens lopp. Jag är mycket för en strikt klädsel vid lite mer högtidliga tillfällen.

Konfirmation

Som här när jag begick konfirmation och nattvard. Då var det dubbelknäppt kostym med lackskor som gällde. Idag är det något slappare.

544

Annars på sommaren föredrar jag en ledigare klädsel. Som här och –

Bugatti

– och som här. Dessa skor är fantastiskt sköna, varma sommardagar.

Från blogg till körsång

Hej!

Under några dagar har jag pysslat om min blogg. Några ”nya ansikten” har kommit. Det är ju lite pyssel med redigering av bilder som ska skapas i bildredigeraren. Texter som ska författas och redigeras.

Några bilder får byta skepnad i PowerPoint. Dessutom finns det ganska mycket kul funktioner i själva bloggverktyget hos WordPress.com, att pula med. Tyvärr får en ju inte pula med HTML-koder, men lite CSS godkänns.

Om en stund ska jag gala i Halmstad Manskör. Det är övning inför kommande evenemang. Så vi ser här vad det lider.

Bilden är på vår körledare Birgit Huss.

Birgit Huss

Ha de gött alla.

Tips!

Vi som körsångare eller sångare i största allmänhet behöver vis vita leenden. DENTWAY har då vad som behövs.

ASH höjdpunkter 2018

335568

ASH höjdpunkter 2018 live och webcast

”ASH höjdpunkter 2018” – en halvdags utbildning där läkare från Skånes universitetssjukhus i Lund kommer att sammanfatta angelägna presentationer från det amerikanska hematologimötet i San Diego.

Utbildningen äger rum i Segerfalksalen, BMC Lund – 22 januari 2019, kl. 15.00-19.00

För alla som inte har möjlighet att deltaga på mötet så kan man se mötet via webcast på hemsidan http://www.sfhem.se/webcast. Mötet kommer även att finnas tillgängligt framöver på hemsidan.

Agenda:

Lymfom (högmalign, indolent, T-cells, Hodgkin) Thomas Relander, Ola Lindén och Kristina Drott
Akut myeloisk leukemi Vladimir Lazarevic
Akut lymfatisk leukemi Niklas Landberg
Kronisk lymfatisk leukemi Gunnar Juliusson
PAUS med enkel förtäring
MDS, MPN, KML Lars Nilsson
Stamcellstransplantation/immunterapi Gunnar Juliusson
Myelom Markus Hansson

Hör gärna av er till mig vid frågor!

Med vänliga hälsningar

Stefan Scheding
Universitetslektor, Överläkare
VO hematologi och kärl
Skånes universitetssjukhus
stefan.scheding@med.lu.se

Bejublad föreställning

För några några timmar sedan iklädde jag mig min smoking. Jag sjöng tillsammans med Halmstad manskör och kända solister julens sånger. Det var premiär för mig i Halmstad teater.

Vänner frågade om jag var mycket nervös för att stå inför de 750 förväntansfulla besökarna.

Så klart att det fanns en viss spänning, men inte värre än i andra stora sammanhang.

Kören

Med jazz i öronen mitt i folkvimlet

Jag har nyligen läst ut en fantastisk berättelse. Titeln är ”Har jag en dålig dag kanske någon dör”. Det är en ärlig skildring av en ”vanlig doktors” arbete i Sverige och utomlands. Utomlands arbetade Christian för läkare utan gränser i Afrika.

Unge

Läs boken för den är mycket läsvärd och lärorik. Jag har nu lärt mig mycket om den svenska sjukvården.

Inget kan tas för givet idag. Sjukvården behöver mycket resurser (pengar) så att man kan anställa personal. I synnerhet som befolkningen har ökat så dramatiskt under det senaste årtiondet.

Det var mycket intressant att läsa om Christians gallbesvär. Han visar att även en duktig och erfaren läkare kan drabbas av något som liknar inbillningssjuka – eller hypokondri. Nu löste sig Christians gallproblem av naturen själv.

I hembygdsgården

Utdrag ur Grönköpings Veckoblad september 2018:

Här går dansen i salen på Hembygdsgården, herr Brylén kom just hit i den stiliga Forden med fru Tilda på plats bredvid sej.
Hon ser blek och förskrämd ut, den stiliga tanten, för Brylén har sånär touchat landsvägskanten! Men i diket, där hamna´ de ej.

Ford (1)

Han parkerar och öppnar se´n dörren för frugan och så gångar de båda mot hembygdsstugan, där de sätta sig ner på dess bänk.
Han har vax i mustaschen och rova i västen, medan hon papiljottat sig länge till festen och av ådekolonj tatt små stänk.

Fortsatt läsning följer här >>>

Halmstads Manskör

 

Hemma efter medverkan i Halmstad Manskörs 75 års Jubileumskonsert.
Immanuelskyrkan var nästan fylld till brädden. Vår breda repertoar verkade uppskattas av den månghövdade publiken (ca 150 st).

Immanuelskyrkan

Den efterföljande måltiden med dryck (viner) och varierad mat (buffé), var även den uppskattad av körmedlemmar och anhöriga. En spontan underhållning av körens medlemmar var värd större publikt intresse.

Så totalt sett var det en fantastisk eftermiddag och afton. Tror att denna sidas skribents medverkan i kören uppskattades väl. Det trots kort tids medlem och därmed medverkan i kören och därför ganska minimal tid för övning av dagens repertoar.

På måndag börjar övningarna inför julkonserten den 6 december.

Julglitter

Jag har fått skrivlusten åter

Jag sitter på min underbara balkong. Det är +23°C. Tyvärr måste jag gå från detta underbara paradis ibland då en storrökande granne under balkongen tänder på sitt ”gräs”. Det luktar förfärligt. Ibland sprids röken i hela vår lägenhet.

Äntligen har jag fått tillbaka både min läs- och skrivlust. Det känns mycket befriande på något sätt. Tidigare gick jag omkring som katten kring het gröt och vågade inte ta tag i varken läsande eller skrivande.

Så läste jag några böcker av Kim M Kimselius och se, jag vaknade. Idag börjar jag på en ny bok av Susanna Alakoski. Sedan har jag tre böcker som väntar, varav en tegelsten av Amos Oz. Härligt!

tillbaka-till-pompeji

att-hitta-gladje-i-skrivandet

Jag försöker nu skriva en berättelse om mobbning, dagens smutsiga ”religioner” och om ren äkta kärlek. Jag väver in tidigare pedagogik- och retorikstudier tillsammans med nyare forskning i ämnet.

Samtidigt fyller jag på med egna undanträngda erfarenheter. Det känns svårt att vara objektiv när minnena tränger sig på!

Nyss mulnade det på, som meteorologerna säger. Nu kommer det efterlängtade regnet. DMI visade rätt denna gång.

Ett budskap till mänskligheten

Jag skriver på mina historier och har snöat inne. Naturligtvis vet jag att inget kommer gratis, men detta stopp har jag inte varit med om tidigare. Av den anledningen har jag plockat fram sparade böcker ur olika genrer för att skaka fram nya ingångar och nya vinklingar.

Jag läser allt från Stephen King, Jan Mårtensson, Susanna Alakoski, Nora Roberts, Helena von Zweigbergk, Kim Kimselius med flera. Alltså ett ganska stort spann av författare.

Böcker

När jag läser mitt manus på hundratalet sidor känns det tungt – utan flyt. Berättelsen är allvarlig då den handlar om klassresor med kärlek och främmande kulturer.

Oavsett vad berättelsen handlar om så ska budskapet fånga läsaren, annars går inte mitt budskap fram. Och självklart har jag ett budskap till mänskligheten. Tanken var att berättelsen skulle varit klar inför årets val, men annat har kommit mellan.

Äntligen har Sverige fått en riktig rikspolischef i Anders Thornberg. Anders har varit polis och därmed värd namnet polischef. Dessutom pratar Anders en lugn och förståelig svenska.

Vi får se om min bok fortfarande är aktuell när Anders Thornberg har slitit färdigt med politiker, kollegor och alla ”onämnbara”.

St Nikolai Julkonsert

2/5-delar av familjen Sjöberg var och lyssnade på Nikolaikörens julkonsert. Det var mycket stämningsfullt.

I synnerhet när hela kören smög in bakom altaret och sjöng. Kören syntes inte, men den hördes. Kyrkan fylldes med sång på ett mycket mäktigt sätt.

Avslutningen med Stilla natt var en riktig rysare. Så sagolikt, eller kanske änglalikt vackert.

Bussresan hem anträddes vid Stora torg med vacker julstämning. Snön föll ymnigt i flingor stora som björklöv om våren.

Utöver allt det myckna har Halmstad begåvats med en vacker julgran.

Torggran