Hur covid-19 blev en pandemi

En fantastiskt pedagogisk film om hur corona smittar. Titta och lär.

Jag tänker på hur det fungerar i affärer, där folk går omkring, petar och klämmer på allt som finns i deras synfält. Sedan läger man tillbaka vad det nu kan vara. Det är som om själva pillandet har blivit en pandemi.

Jag tänker även på barn som får fara omkring och klättra överallt i affärer. Föräldrar orkar inte styra upp barnens handlande. Därför full frihet på barn, men utan ansvar.

Det som tror att barn är smittfria behöver bara läsa på och förstå. De senaste rönen är att symptomfria människor av olika åldrar kan vara smittbärare utan att veta om det. Det är förmodligen därför personal och inneboende på äldreboenden har råkat illa ut.

Var rädda om er och era vänner!

Om dagens triage av gamla

Vid valet 2018 röstade 6,5 mlj av 7,5 mlj röstberättigade enligt val.se. Av dessa var det bara 26 procent, alltså bara cirka 1,7 miljoner som satte kryss på valsedeln.

År 2022 kommer det att finnas fler än 2 miljoner pensionärer – svenska medborgare, inom- och utomlands, varav en miljon pensionärer räknas som fattiga enligt EU:s fattigdomsgräns.

Om jag vore

Fortfarande har inget riksdagsparti ens börjat fundera över pensionärernas frågor. Naturligtvis förstår jag att det är en känslig fråga. Speciellt för de partier som under tiden 2006 till 2014 såg pensionärer som paria och oviktiga i vårt samhälle. Man införde till och med apartheid på nytt. Pensionärer och alla andra.

Ni politiker som tror att vi pensionärer pratar partipolitik, ni tror fel! Ni ska då veta att fler än tre hundra tusen pensionärer bara pratar om sin överlevnad.

– Tre hundra tusen svenska medborgare, kvinnor som män, unga som gamla, försöker få mat för dagen.

– Tre hundra tusen svenska medborgare pratar knappast om någon lyxkonsumtion utan pratar bara om överlevnad.

– Tre hundra tusen svenska medborgare saknar möjlighet till sjuk- och tandvård då det ligger utanför deras ekonomiska möjlighet.

– Två tusen två hundra kronor för dyr medicin (högkostnadsskydd) ligger långt utanför deras ekonomiska förmåga.

Idag när dessa rader plitas ner, är det 2,5 år kvar till valet den 11 september 2022. Ni politiker som tror att vi pensionärer glömmer, har helt rätt. Tyvärr politiker, kan vi fortfarande skriva och anteckna.

Vi pensionärer, vi minns därför det ni ljög om!

Så, nu har jag skrivit av mig all min frustration.

Ha det gott alla.

Den gode Hans från andra sidan

Så här skriver Hans Rosling i sin bok Factfulness utgiven 2018, ett år efter hans bortgång;

Hans Rosling

”De fem saker som oroar mig mest är risken för en global pandemi, finanskollaps, världskrig, klimatförändringar och extrem fattigdom. För att vart och ett har potentialen att orsaka ett omfattande lidande antingen direkt eller indirekt genom att hejda mänsklig framåtskridande i många år eller årtionde. Om vi misslyckas här kommer inget annat att fungera. Dessa megamördare måste vi så långt det är möjligt undvika genom att samarbeta och agera steg för steg.

Experter på infektionssjukdomar är eniga om att en ny elakartad typ av influensa fortfarande är det största hotet mot världens hälsa. Skälet är smittvägarna. Influensavirus far genom luften i små droppar. En person kan gå in i en tunnelbanevagn och smitta var enda en i den utan att röra en annan eller samma föremål. Att på alla upptänkliga sätt skydda oss mot ett mycket snabbt överförbart virus som bryter igenom alla försvar är mild uttryckt värt besvär.

Välden är mer redo att hantera en influensaepidemi än någonsin. Men människor på nivå ett lever fortfarande i samhällen där det kan vara svårt att snabbt angripa mot en aggressiv smittsam sjukdom. Vi behöver se till att grundläggande hälsovård når alla överallt så att utbrott kan upptäckas snabbare och WHO måste förbli en sund och stark organisation som kan samordna en global insats.”.

Han påpekar även vikten av att inte få panik och därmed börja fatta beslut och handla på instinkt, kortsiktigt och emotionellt, utan göra allt vad vi kan och följa de råd som ges för att stoppa smittspridningen samt få fram bra data för att kunna följa utvecklingen – det verkar som att vi gör mycket rätt i Sverige.

Tvätta händerna ofta. Stanna hemma om du har symptom plus två dagar. Håll social distans.

Vi ska vinna denna kamp!

Landet skrotar BNP-måttet – börjar mäta välmående istället

Världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Ardern, har infört ett nytt sätt att mäta utvecklingen i Nya Zeeland som inte bara handlar om ekonomisk tillväxt.

Jacinda Ardern när hon svors in som premiärminister.
jacinda ardenFotograf: Wikimedia Commons.

Många har ifrågasatt BNP-måttet som det bästa sättet att mäta ett lands välmående och tillväxt, men få har tagit det till praktisk handling.

Nu har världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Ardern, infört ett nytt sätt att se på tillväxt i Nya Zeeland. Från och med i år kommer Nya Zeelands regering att presentera en ”välmående-budget” för att mäta vilken effekt långsiktiga politiska beslut för på människors liv.

”I Nya Zeeland har vi ungefär 3 procents tillväxt och 3,9 procents arbetslöshet. Med traditionella mått mätt hade folk tittat på oss och sagt ’det går bra för er’. Men vi har en svindlande hög andel hemlösa och bland den högsta självmordsstatistiken bland unga i OECD-länderna. Vår psykiska hälsa och vårt välbefinnande är inte vad det borde vara”, sade hon i samband med toppmötet i Davos.

Jacinda Ardern menar att handelskrig och Brexit är symptom på att människor känner frustration över att det politiska och ekonomiska systemet glömt bort dem. Därför menar hon att politiken måste vara mer altruistisk och mer långsiktig för att adressera de djupt rotade utmaningarna vi står inför när ekonomierna förändras.

För att adressera problemen har hon tagit fram ”the living standards framework”, ett slags mätverktyg som politikerna måste förhålla sig till i sitt beslutsfattande. Verktyget mäter och jämför fyra olika indikatorer på välmående: socialt kapital, mänskligt kapital, naturligt kapital och finansiellt kapital. Bara genom att se till alla fyra kan man mäta nationens välmående som helhet menar beslutsfattarna.

Rent konkret kommer statistik över barnfattigdom att presenteras i varje budget. Dessutom måste varje minister som vill spendera pengar visa hur det ska främja landet på en nivå som spänner över flera generationer.

”En del av det arbete vi gör nu kommer inte att ge resultat förrän om 20 år. Men om man tittar på politik genom en lins av vänlighet, empati och välbefinnande så spelar det egentligen ingen roll vad som händer över årtionden”, sade hon i samband med Davos.

Reportaget finns i sin helhet här >>>

Missa inte: Svensk studie: Så skulle en framtid utan BNP-tillväxt kunna se ut

Min lilla reflektion: Hoppas Sverige också väljer andra sätt att mäta folkhälsa (sjuktal) och ekonomi. Då kanske inte Försäkringskassan kan påverka statistiken så som de gör idag.

Belastning av kroppen

Hanna Isacsson frågar sig vad som händer när vi belastar våra kroppar?

Belastning

Hanna Isaksson installerades som professor i biomedicinsk teknik den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning.

Jag forskar inom medicinsk teknik, mer specifikt biomekanik. Det innebär att jag med hjälp av fysikens lagar och mekanikens verktygslåda försöker förstå hur krafter påverkar levande organismer. Som ämne är det brett, men min forskning fokuserar på rörelseapparatens vävnader, d.v.s. skelettets ben, ledbrosk, ligament och senor. Därmed håller jag mig i gränslandet mellan hållfasthetslära och ortopedi.

Jag försöker förstå hur vävnadernas uppbyggnad leder till deras unika egenskaper.

Läs mer här >>>

Ut och belasta era kroppar.

Om brutna handleder

Jag läser ut Vetenskap & hälsa om handledsbrott och hur man behandlar dessa brott. Av egen erfarenhet och efter två båtbensbrott (os scaphiodeum), där det ena läktes som det skulle, medan det andra läktes fel och bildades en falsk led, har jag blivit expert på handledsben.

Här ett utdrag ur Linneas forskning:

HandledEn isfläck på gatan, en snäv sväng, ett oknutet skosnöre. Det är lätt att ramla och bryta handleden, faktum är att handledsfrakturen är den vanligaste typen av benbrott. De flesta patienter får gipsbehandling, omkring en femtedel opereras. Visst känns det jobbigt och visst gör det ont. Men de flesta räknar såklart med att snart bli bra igen. Men blir man verkligen bra igen?

Rtg-bildLinnea Arvidsson arbetar som ST-läkare på Ortopeden på Skånes universitetssjukhus. Hon är också doktorand vid Medicinska fakulteten och forskar om handledsfrakturer. Här berättar hon själv om sin forskning.
Röntgenbild av en handled, armbågsbenet.

När man pratar om handledsfrakturer syftar man på ett brott på den yttersta delen av strålbenet, alldeles ovanför handleden. Det kallas på medicinskt fackspråk för en distal radiusfraktur. Ibland får man ett samtidigt brott på den yttre delen av det andra underarmsbenet, armbågsbenet, det kallas då för en distal ulnafraktur. Majoriteten av vuxna patienter rapporterar ett år efter skadan att de är återställda och nöjda. Tyvärr finns det dock undergrupper som det går sämre för, utan att vi vet varför.

Läs hela Linneas rapport här >>>

Var rädda om er och era sköra ben.

Löpning är ett superpiller

Jag har kopiera detta inlägg från Runner’s av Johan Renström för att slippa alla blinkande och uppoppande reklaminlägg. Ni som vill ha ”uppfriskande reklam” KLICKAR HÄR.

Löpning i snö

Löpning är ett superpiller för både fysisk och mental hälsa. I tio år har jag följt och skrivit om forskning som på många olika sätt visar just det. Nya intressanta ämnen kommer och går, men löpning och mental hälsa består.

En studie från Black Dog Institute som publicerades 2017, visade att personer som inte tränade hade 44 procent ökad risk att utveckla depression jämfört med de som motionerade en till två timmar i veckan. På något sätt tycks fysisk aktivitet motverka depression.

motion-och-depressionMinskad risk för depression med motion. Bild: studie

Benen hjälper hjärnan
När du är stressad omvandlas aminosyran tryptofan till kynurenin. En del kynurenin tar sig in i din hjärna, där forskarna har kopplat samman det med depression och ångest. Men om du springer omvandlas kynurenin till kynurensyra och kynurensyra kan inte ta sig genom blodhjärnbarriären utan försvinner med urinen. Det har forskare på Karolinska Institutet kunnat visa. På så sätt skyddar dina benmuskler din mentala hälsa. Musklerna renar kroppen precis som njurar och lever. Du spolar ner stressen efter träningspasset.

I en spännande studie som publicerades 2018 visade samma forskargrupp att produktion av kynurensyra också motverkade viktuppgång och förbättrade immunförsvaret. Kynurensyra aktiverar nämligen en cellreceptor som återfinns både hos fettceller och immunceller. Hos fettcellerna ledde det till att vitt fett blev nyttigt brunt fett, och hos immuncellerna ökar de antiinflammatoriska egenskaperna. Eftersom inflammation är kopplat till depression påverkar alltså dina benmuskler ditt mentala tillstånd.

Bättre minne
Flera studier visar att fysisk aktivitet ger bättre minne och kognition. Men det är inte bara träning i sig, eftersom andra former av träning inte tycks aktivera tankar på samma sätt som löpning. I maj 2016 framförde tre hjärnforskare (artikel ) en hypotes om orsaken. De menade att komplex, mänsklig hjärnverksamheten, som till exempel kreativitet, hänger ihop med människans upprätta gång. De hjärnstrukturer som utvecklades för löpning ledde samtidigt till alltmer sofistikerade sätt att tänka. Löpning och hjärna utvecklades tillsammans. En löptur ger dig därmed tillgång till sofistikerade kognitiva förmågor.

Artikel: Löpning och hjärna och evolution
Hela hjärnan används när du löser ett problem, men den vänstra hjärnhalvan är mer förknippad med logiskt, linjärt tänkande, medan höger kopplas till kreativitet och intuition (ingen människa är antingen höger- eller vänsterhjärnad – det är en myt). Hjärnhalvorna styr också motsatta sidor av kroppen – den vänstra styr höger sida av kroppen och den högra kontrollerar vänster sida av kroppen. När du springer flyttas därmed kontrollen mellan höger och vänster sida av hjärnan, vilket tvingar hjärnhalvorna att kommunicera med varandra för att samordna rörelserna. Det gör dig mer kreativ.

StrandenBild:Roger Mosley från Pixabay

Löpning ger dig också en chans att tappa kontrollen över tankarna och ”tömma hjärnan” på tankar som tänker på sig själva. Löpning är naturligt meditativ av flera skäl. Det är avslappnande. Varje steg och armarnas motsvarande pendelrörelser skapar en distinkt rytm. Denna rytm får nervcellerna att fyra av i en bestämd takt och det sänker hjärnvågornas frekvens till mellan 8 – 13 Herz. Denna frekvens kallas alfavågor och är den lägsta frekvens som hjärnan kan upprätthålla utan att du tappar medvetandet. När du vaknar och somnar är andra tillfällen då alfavågor dominerar. Tankarna flyter på dessa vågor.

I en dubbelblind och placebokontrollerad studie med titeln ”Functional Role of Frontal Alpha Oscillations in Creativity” publicerad i Cortex 2015, kunde forskarna koppla alfavågor till ökad kreativitet och minskad risk för depression. Alfavågorna bröt loss djupfrysta tankegångar och gjorde personer mer kreativa och de bröt också loss destruktiva, återkommande tankemönster hos deprimerade individer.

Spår i snöBild: silviarita från Pixabay

I söndags sprang jag lugnt och utforskande i tre timmar i skogen. Efteråt kände jag mig trött och utvilad på samma gång. Den typen av löpning är det bästa pillret som finns. Jag tror det är sant de kommande tio åren också.

Gör som Mig, ta tag i Dig.