MRSA är en farlig gynnare

Jag var och lämnade blodprov i går och tänkte på mina tidigare inlägg om blodprover. Igår var jag snäll, men kan kanske få ont av det framgent.

Några strån av håret på en ung kvinna som arbetade i butiksdelen för färskvaror, råkade falla ut nedanför mössan.
Innan hon expedierade nästa kund, gick hon bakom disken och gjorde i ordning håret, stoppade in det under mössan.
När hon så kom in i butiken igen, tvättade hon noga händerna och spritade dem. Därefter tog hon på sig skyddshandskarna. Sedan var det dags att ta sig an nästa kund.

Man kan lätt konstatera att sjukvården har mycket att lära av ICA-Maxi, när det gäller hygien och patientsäkerhet.
Fortfarande idag, i slutet av år 2013, vägrar vissa grupper inom sjukvården envist att använda skyddshandskar.
Om ni inte visste det, kan jag upplysa er om att skyddshandskar är till både för er och vår säkerhet – mot uppkomna blodsmittor!

Det borde vara ganska lätt att förstå, även för en ”akademiker”. Eller hur?
Som ”akademiker” (sjuksköterska) och (biomedicinsk analytiker) borde man fundera över varför kirurger tvättar sig minutiöst före varje operation, trots skyddskläder likt en astronaut!


Observera gärna att MRSA är en glupsk liten girig krabat som gärna smyger sig på den som är oförsiktig!

 

Sprit dödar inte bakterier, bara människor
Risken att får MRSA i sjukvården är stor
Förvånas icke över MRSA-spridning
Blev utskälld vid provtagning

En olyckshändelse

Frun behövde luft i hjulen på sin cykel. Teknikern ryckte ut med cykelpumpen i högsta hugg.

När jag låg på knä och pumpade för fullt ramlade min telefon ur fickan och lade sig pladask på marken. Jag hörde hur glaset sprack likt spindelväv. Dollartecknen svindlade för mina ögon.

Så här blev resultatet:

iPhone 6

Besök hos en reparatör gav vid handen en utgift om ca 1500 kronor för glas och ett nytt batteri.

Jag lovade att fundera på saken och gick med rasa steg in mot stadens centrum. Förbi Teliabutiken. Tvärnitade och gick in är. Nästan ingen kö. Fick prata med Annika.

Kom ut ur affären med en sprillans ny iPhone 8. Klokt eller dumt? Det får tiden utvisa. Jag blev inte utvisad av frun när jag kom hem, i alla fall.

Ha en skön helg vänner.

Om organdonation

Det pratas mycket om organdonation i media idag. Här lite information.

isländskaorgan-696x392Bild: vgrfocus.se

Kanske ivrarna borde ta sig tid och berätta hur en organdonation går till och när det blir aktuellt att ta ett organ från en varm och tillsynes levande människa.

De människor jag pratar med om organdonation är ”livrädda” för att ”mördas” på operationsbordet, då det behövs organ till en ”viss person”.

Berätta gärna om kriterierna för att få ta ett organ från en svårt skadad eller sjuk person (hjärndöd).

Berätta också om kriterierna för hjärndöd och hur man konstaterar att en person är hjärndöd.

När det är gjort, kanske fler väljer att skriva på för att donera frivilligt – när och om det är dags.

Lite lämplig information

Så här kan en organdonation gå till

MOD – Mer organdonation

MOD – merorgandonation

Organdonation

Må gott och lev väl folket.

Rensa i röran

Jag har samlat på mig ganska många böcker om pedagogik, retorik, psykologi och annat som ligger och skräpar i olika skrymslen.

Innehållet i de flesta av de här böckerna är ungefär 15 år gammalt forskning. Jag kan söka nyare forskning på biblioteken. Jag kan även googla och få fram nyare information och forskning.

Därför ska jag göra mig av med de flesta böckerna nu. De böckerna på bilden är bara en liten del av samlingen.

Böcker

Har det gott folk.

Den trötta sköldkörteln

Jag vill med detta inlägg väcka slumrande läkare och personer med följande symptom!

Symptom på trött sköldkörtel, vilket beskrivs i olika på visade avhandlingar (Internet), såsom: Trötthet och allmän olust – Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning – Tunt och torrt hår – Svullnad runt ögonen – Apati, depression, ineffektivitet – Nedsatta minnesfunktioner – Låg initiativförmåga – Heshet och djupare röst – Perifera svullnader – Långsam hjärtfunktion. Dålig sömn.

struma1Jag såg för ett tag sedan, ett intressant program om sköldkörteln (thyroidea) och övervikt. Man visade hur sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen, både positivt som negativ.

En läkare (endokrinolog) påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandling. Han grundade sina åsikter på fenomenet att sköldkörteln förändras under människans utvecklingsstadier.

En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan kraften och förmågan att producera hormon avtar under tidens gång. Därav att äldre har lägre ämnesomsättning med ökande vikt och som följd.

När sköldkörteln inte bildar tillräckligt med sköldkörtelhormon sjunker ämnesomsättningen och kroppen går på lågvarv. Man kan känna sig frusen, trög och nedstämd, håret blir sprött och man går oftast upp i vikt.

Dr Bjørn Solberg skriver bland annat följande: T3 (tyroxin) och T4 (trijodtyronin) reglerar metabolismen och har stor betydning for omsättningen både av kolhydrater, fett och proteiner – Tyroidea er viktig for kroppens värmeproduktion. – Mycket hormon i koppen ger värmekänsla – Samtidigt med den ökade metaboliske aktiviteten aktiveras också Na-K pumpen i cellmembranerna – Tyreoidea er viktig for normal växt och utveckling, också mental.

Ju mer jag läser om forskning kring denna så viktiga körtel, ju mer blir jag övertygad om dess viktiga funktion i överviktsprocessen.

Läkarkåren är överens om att sköldkörtel har med ämnesomsättningen att göra, men man vågar inte ta steget att reglera funktionen med medicinen Liothyronin.

Jag är övertygad om att vi som har pyknisk kroppsform och är lika ”breda och fylliga” som våra föräldrar och deras föräldrar, lider av underfunktion i sköldkörteln – hypotyreos. Man har i min släkt denna underfunktion smygande och får därför så småningom börja äta ett preparat kallat Levaxin.

Några läkare anser det vara bättre att använda en liten dos tyroxin för latent hypotyreos, medan andra tycker att man kan vänta och följa upp utvecklingen.

De flesta läkare är överens om att alla människor är olika i kroppens alla olika funktioner. Därför kan de medel och gränsvärden man stakar ut för gällande av olika organs funktion bara vara vägledande.

Vår läkarkår använder med stöd av den föråldrade (korrupta) socialstyrelsen sig av dessa gränsvärden som allmänt rådande gränser. Man vågar inom läkarkåren inte ta egna steg för att nå målet – fler friska människor.

Jag anser att läkarkåren skall lära sig tolka människan och människans olikheter och sedan behandla människan defekter efter dessa olikheter.

Men det blir naturligtvis jobbigt för läkarna. Man måste ju då ta bort alla schabloner, som finns i medicinens skrymslen och vrår – idag.

De Vårdlösa – Sköldkörtelförbundet

Din trötta sköldkörtel kan piggna till igen

Allt fler har problem med sköldkörteln

Lågt sköldkörtelhormon kan visa alzheimer

I en värld med sköldkörtelsjukdom

Lycka till med er kamp mot enkelspårigt fega läkare, ett trött läkemedelsverk och en ändå tröttare socialstyrelse. Det politiska och tandlösa IVO icke att förglömma.
Ha’ de gött folket.

Risk med gamla cancerläkemedel

Jag är tacksam för att jag får möjlighet att läsa blodcancerförbundets medlemstidning haema. Naturligtvis lusläser jag tidningen då jag själv har KML och har haft sjukdomen sedan 2014.

Forskningen går hela tiden framåt med nya läkemedel. Det läkemedel jag använder heter Glivec och började användas efter millennieskiftet.  Det är ett bra läkemedel för mig, med ganska överkomliga biverkningar.

Jag delger er här ett reportage om läkemedelsskador, som handlar om att sjukhus använder cancermediciner från 60-talet. Mediciner som ska bota en cancer, men ger i förlängningen en ny form av cancer.

Jag ger här en känga till våra tandlösa ”myndigheter” Läkemedelsverket och IVO. Men även smäll på fingrarna till föreningen SKL, där det förekommer mer snack än verkstad. Här under kopierad text från tidningen haema:

Läkemedelsskador

”Läkarna har en begränsad arsenal med specifika, moderna cytostatika och pratar ogärna om risken för läkemedelsskador. Fler och fler drabbas av cancer och behandlas rutinmässigt med urgamla och potentiellt livsfarliga preparat. Jag tycker att ni på Blodcancerförbundet, om någon aktör, borde upplysa om detta för era medlemmar!”.

Kopplingen lymfom och AML
Peter, 54 år gammal fyrabarnsfar har en klok poäng. Självklart är det vår uppgift som patient- och närståendeorganisation att upplysa om risken för läkemedelsskador, även om det är märkligt att man från vårdens håll inte informerar om potentiella risker i tillräcklig omfattning. Å andra sidan är det en utmaning att säkerställa att man inte bara givit information, utan att patienten också har tagit till sig denna och förstått den till fullo.

”2014 drabbades jag av ett aggressivt T-cellslymfom. Två år senare följdes denna av en terapirelaterad AML, det vill säga akut myeloisk leukemi som uppstod på grund av de cellgifter jag behandlades med för mitt lymfom. Läkemedel som är kända för att kunna ge MDS eller AML” klargör Peter engagerat när ämnet kommer på tal.

Hjärta

Allt fler patienter drabbas av cancer och erhåller rutinmässigt cytostatikabehandling med gamla cytostatika. Ju fler som behandlas med dessa cytostatika desto fler kommer också att drabbas av sekundär cancer, till exempel terapirelaterad MDS eller AML. I de flesta fall slutar det med en stamcellstransplantation som kan vara den enda chansen till bot. En stamcellstransplantation som är en kostsam, plågsam och riskfylld behandling med stor risk för kroniska biverkningar..

Ingen ersättning
I skrivande stund accepterar Läkemedels- skadeförsäkringen terapirelaterad AML som en läkemedelsskada, men de betalar inte ut någon ersättning. Något Peter anser vara direkt felaktigt. ”Det är en ovanlig form av skada från behandlingen, men en väldigt allvarlig sådan, då man får en cancerform som är mycket farligare och mer svårbehandlad än den första” klargör Peter som istället gärna ser att man sätter in moderna behandlingar. ”Det finns ett stort behov av att få bort dessa preparat och istället använda säkra läkemedel”.

40 % av de läkemedel som används i Sverige idag är mer än 40 år gamla. Att använda nyare läkemedel är alltså en lösning på att motverka att fler drabbas av det som Peter genomlevt. Att noggrant förklara riskerna, tydligt klargöra att man har ett aktivt val som patient och inkludera denne ordentligt i sin behandling är en annan potentiell lösning.

Hade då exempelvis Peter gjort ett annorlunda val om han verkligen känt till riskerna? ”Det är en delikat frågeställning” erkänner han och fortsätter sedan med sitt resonemang. ”Min poäng är att belysa det faktum att gamla cellgifter från 60-talet fortfarande används i standardregimer. Något som har ett högt pris för vissa patienter som drabbas av terapirelaterade nya cancersjukdomar med betydligt sämre prognos än primärcancern” berättar han. Och poängterar samtidigt att det också måste kunna gå att få ersättning om man som patient drabbas av denna form av läkemedelsskada.

Snäv tolkning
Att man inte har rätt till ersättning från Läkemedelsskadeförsäkringen beror enligt Peter på att man i försäkringsvillkoren gör tolkningen att ”cancerpatienter ska tåla i princip vilka läkemedelsskador som helst utan rätt till ersättning”. Så resonerar Läkemedelsskadeförsäkringen och Läkemedelsskadenämnden saknar praxis för hur anmälningar från cancerpatienter skall bedömas.

”Vore det inte mindre diskriminerande att göra en riskbedömning där prognosen för primärcancern jämförs med prognosen för den terapirelaterade?” undrar Peter avslutningsvis.