Mobbning självmord och mord

Jag har börjat lite research inför en berättelse om mobbning och trakasserier i arbetslivet. Det förekommer alltför ofta, eller som boken berättar om, 10 procent.

Jag är övertygad om att mörkertalet är mycket större. Vi får se vad min ”forskning” kommer fram till.

Jag är också övertygad om att självmord och tankar på självmord ingår i de mobbades vardag. Kanske även mord?

MobbningInnehållet i den här boken:
Nästa tio procent av alla anställda i det svenska arbetslivet är utsatta för mobbning på sina arbetsplatser, enligt SCB.
Troligen är mörkertalet stort – mobbning och trakasserier på arbetsplatsen talar man inte gärna öppet om. Särskilt förekommande tycks fenomenet vara inom människovårdande yrken. Förutom det mänskliga lidande som mobbningen förorsakar de utsatta individerna och deras familjer, tillkommer stora samhällsekonomiska kostnader relaterade till sjukskrivningar och utslagning från arbetsplatsen.

I boken presenteras hur mobbning uppstår och vad som blir dessa konsekvenser. Särskilt beskrivs hur mobbning kan förklaras i relation till faktorer i arbetsmiljön såsom konflikter, grupprocesser och ledarskap. Dessutom diskuteras hur mobbning kan förebyggas och vikten av att arbetsgivaren har såväl kunskap som vilja och mod i ett sådant arbete.

Mobbning och trakasserier i arbetslivet vänder sig till studenter inom områdena psykologi, socialt arbete, personal- och arbetsliv samt vårdutbildningar. Den utgör också en användbar kunskapskälla för både chefer och medarbetare som vill förebygga och bekämpa mobbning i arbetslivet.

En vanlig dag på jobbet

Det är en helt vanlig måndag morgon! Jag kliver ur sängen med en lätt rysning av motvilja. Ska dagen bli, ännu en sådan där hemsk dag? Orkar jag en dag till?

Frun är redan uppe och slamrar med kaffet. Hon är glad för sitt jobb. Hon blir uppskattad varje dag för sitt slit. Jag undrar hur det känns?

Jag kliver in i badrummet och tittar på en blekfet individ, som börjar bli till åren, med påtaglig bukfetma. Det var ett tag sedan löparslingan och jag möttes i en ärlig kamp.

Jag sätter mig vid kaffebordet med ostsmörgås och en balja kaffe. Jag tittar på klockan. Det är bäst att vara i tid, så att chefen inte kan gnälla över sen ankomst.

Jag stämplar in prick sju, tar avdelningens bärbara telefon med mig till mitt skrivbord. Jag startar datorn och lyssnar på lite fin musik. Sextiotal. Fortfarande skön musik. Jag svarar på några mejl.

Jag hör svagt hur ”chefen” smyger upp bakom mig. Jag ser hans elaka flin och förstår att han har hittat på något nytt djävulskap!

Vad är mobbning

Mobbning på arbetsplats

Mobbning orsakade min Leukemi
(bloggen är tillfälligt stängd)

Carpe diem folks.

Vetenskapens värld om Covid-19

CoronakampSe reportaget (svt/play) här

Vetenskapens värld

Reportaget visar vad som händer och vilka medel som finns mot Covid-19 idag.

Intervjuer med dagens ”kunskap” görs, både i nutid och historiskt.

Äldre och riskgrupper bör få vaccin som redan finns

I februari publicerades en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner efter en vecka.

BirgittaBirgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet. Foto: Privat

Vanligt vaccin mot pneumokocker kan skydda mot en viss lunginflammation som i vissa fall drabbar covidpatienter, menar Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar.

Hon får medhåll av experter – även om studier som visar på eventuella effekter av vaccinet för coronasmittade saknas.

I februari publicerades en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner efter en vecka.

– Det är bra om informationen sprids, säger hon till DN.

Fortsättning av reportaget:

Coronapandemin är så ny att vetenskapliga studier, som beskriver förloppet i de allvarligaste fallen, är få. Men att lunginflammation bidrar till en stor del av dödsfallen är känt.

Lunginflammation kan orsakas både av både virus och bakterier. Tidiga rapporter från Kina visade att covid-19-lunginflammationen orsakas av viruset i sig. Enligt Folkhälsomyndigheten ”finns troligen fall där lunginflammation är en sekundär sjukdom orsakad av bakterier”.

Den vanligaste bakterietypen bakom lunginflammation är pneumokocker, som det finns vanliga vaccin emot.

Även om det inte finns några studier som ger belägg för att pneumokockvaccin skulle minska risken för coronasmittade att dö eller bli allvarligt sjuka, anser Birgitta Evengård, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, att tidigare kunskap om virus och följder ger stöd för teorin. Hon uppmanar därför alla äldre och riskgrupper att vaccinera sig mot pneumokocker.

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige, och Folkhälsomyndighetens rekommendationer är – sedan långt innan coronaepidemin – att även alla över 65 år, och yngre personer som tillhör riskgrupper, ska vaccinera sig.

– Det är bra om information om att man bör följa redan existerande riktlinjer görs tydlig och sprids ännu mer. Sannolikt sparar man också på vårdens resurser om man skulle vaccinera mot detta. Allt finns ju redan på plats och flera regioner har det subventionerat, så det är bra om det tas upp i det här sammanhanget, säger Evengård.

Bakterieinfektioner till följd av virus är välkänt. Exempelvis tyder en studie på att majoriteten av de 50-100 miljoner som dog under influensan spanska sjukan mellan 1918-1920, dog av en bakteriell lunginflammation.

– Allt som stör slemhinnan i lungorna gör att bakterier, vanligast pneumokocker, kommer in. Ofta bär man på pneumokocker i näsan och svalgets slemhinna. När den blir skadad – som den blir av en svår virusinfektion – är det lättare för dem att ta sig in i kroppen, enkelt uttryckt, säger Evengård.

Världshälsoorganisationen WHO understryker att pneumokockvaccin inte skyddar mot covid-19, men rekommenderar vaccination mot respiratoriska sjukdomar påpekar att ”bakteriell saminfektion är möjlig”.

I februari publicerades en artikel i tidskriften Intensive Care Medicine, om att anställda i intensivvården bör vara vaksamma på om allvarligt sjuka i covid-19 drabbats av bakterieinfektioner efter en vecka.

Magnus von Seth, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på centralintensivvårdsavdelningen vid Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala, beskriver att man kontinuerligt letar efter bakterieinfektioner hos covidpatienter, genom att ta bakterieprover och analysera lungröntgen.

– Man har sett i andra länder att i början av insjuknandet är det en virusinfektion och sedan får man en del bakteriella pålagringar i samband med långvarig intensivvård och annat också, säger han.

Normalt får runt hälften av alla patienter som vårdas under längre tid i respirator en bakteriell lunginflammation, oavsett den bakomliggande grunden till vården, enligt Magnus von Seth.

En av vaccintillverkarna Pfizer uppger i ett mejl att det ”saknas tillgängliga data för saminfektion med covid-19 och pneumokocksjukdom”, men att företaget under de senaste veckorna sett en ökad efterfrågan.

Maria Axelsson, enhetschef för avdelning epidemiologisk uppföljning på Folkhälsomyndigheten, vänder sig inte emot att pneumokockvaccin skulle vara fördelaktigt:
– Det är mycket möjligt att det är så. Men mekanismerna bakom sjukdomen är inte helt klarlagda, säger hon och tillägger:
– Vi rekommenderar fortfarande vaccinet för riskgrupper och vi har ingen direkt plan för att ändra det.

Flera experter DN talat med är positiva till idén att vaccinera.

Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet:

– Min spontana känsla är att jag tror att det kan vara klokt, utan att ha stöd i stora vetenskapliga studier. Förutom handtvätt, att undvika sociala kontakter och att ta sig i ansikte, skulle jag absolut rekommendera alla i riskgrupperna att vaccinera sig.

Peter M Nilsson,  professor i klinisk kardiovaskulär forskning, överläkare och medicinhistoriker vid Lunds universitet, anser att tanken är god men varnar dock för ett slags moment 22: risken att riskgrupper beger sig till vaccinationscentraler och samlas i fyllda väntrum, där de riskerar att smittas med covid-19.

– Logistiken kring en sådan vaccination måste vara noga genomtänkt och organiserad.

Peter Gutniak, verksamhetschef för Vaccinationsgruppen, understryker att man bör vara vaksam på de olika typerna av vaccin. Det finns två typer av vacciner. Det ena, som i Stockholm ingår kostnadsfritt till riskgrupper i Smittskyddets årliga kampanj, Pneumovax, skyddar mot 23 typer av pneumokocker men ger i sig inget skydd mot lunginflammation. Om man tar den först bör man vänta i ett år innan man tar det andra, Prevenar13, som ger skydd mot lunginflammation.

Om man är ovaccinerad och tar Prevenar13 först kan man däremot ta Pneumovax efter åtta veckor. Prevenar13 ger upphov till minnesceller, vilket gör att man efter att ha tagit Pneumovax som ett komplementvaccin erhåller en förstärkande effekt på de gemensamma serotyperna, vilket man inte uppnår om man gör tvärtom.

Pneumovax bör som mest tas två gånger under en livstid, och med minst fem års intervall mellan doserna, annars riskeras ”hyporespons”, alltså ett sämre skydd. Skyddet från en dos Prevenar13 bedöms vara livslångt, så där en spruta.

– Men Prevenar är restnoterat och vi har bara ett fåtal doser kvar. Farhågan är att riskgrupper med KOL och annat inte får tillgång till vaccinet nu när efterfrågan ökar, säger Peter Gutniak.

Folkhälsomyndigheten har haft ett regeringsuppdrag angående riskgruppsvaccinationer och föreslog i april 2016 att vaccination mot pneumokocker ska ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för definierade riskgrupper.

I september ställde ordförande i riksdagens socialutskott Acko Ankarberg (KD) en fråga till regeringen om när förslag kommer. Socialminister Lena Hallengren (S) svarade i oktober att frågan är under beredning.

_______________________________________________________________________________

Dessa bör vaccineras

144 av världens länder har infört vaccination mot pneumokocker i vaccinationsprogram.
I Sverige erbjuds alla barn under ett år gratis vaccination sedan 2009.
Alla äldre än 65 år samt riskgrupper erbjuds en typ av vaccination gratis, Pneumovax som skyddar mot 23 olika typer av pneumokocker men som i sig inte skyddar mot lunginflammation.
Det räcker oftast med en dos men kan ges två gånger vid hög risk. Bör tas maximalt två gånger under en livstid.

Ett annat vaccin, Prevenar 13, ger livslångt skydd ingår inte i vaccinationsprogrammet utan ges mot betalning. Det skyddar mot lunginflammation och totalt 13 typer av pneumokocker, varav 12 är överlappande med den förstnämnda typen.

För att få båda krävs två sprutor i överarmen.
Om man börjar med Prevenar 13 bör man vänta två månader till man tar Pneumovax.
Börjar man med Pneumovax bör ett år gå innan en dos Prevenar 13 tas.

Prevenar 13 är i mars 2020 restnoterat – slut i lager.

Du tillhör en riskgrupp och bör enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation – sedan långt innan covid-19 – vaccinera dig om något av följande stämmer in på dig:
* Du är 65 år och äldre
* Du har en kronisk hjärt- eller lungsjukdom
* Du har nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (som vid till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
* Du har kronisk lever- eller njursvikt
* Du har diabetes
* Du har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden 1177, Världshälsoorganisationen WHO.

_______________________________________________________________________________

Finns hos hälften av alla förskolebarn

Pneumokocker är bakterier som finns i ett 90-tal olika varianter, och är den vanligaste orsaken till blodförgiftning och öron-, bihåle-, hjärnhinne- och lunginflammation.
Bakterierna ingår i normalfloran i näsa och svalg, och för det mesta ger de inga symtom. Ungefär hälften av alla förskolebarn bär på pneumokocker.
En pneumokockinfektion kan oftast behandlas med antibiotika, men flera typer har blivit resistenta vilket försvårar behandlingen. Att vaccinera sig är därför viktigt för riskgrupper.
Mellan 1,5–2 miljoner människor dör av pneumokockinfektioner varje år i världen.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO inträffar årligen cirka 14,5 miljoner fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under fem år, med 826 000 dödsfall.

Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177.se, Världshälsoorganisationen WHO.

Hela reportaget med reklam och allt här>>>

Landet skrotar BNP-måttet – börjar mäta välmående istället

Världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Ardern, har infört ett nytt sätt att mäta utvecklingen i Nya Zeeland som inte bara handlar om ekonomisk tillväxt.

Jacinda Ardern när hon svors in som premiärminister.
jacinda ardenFotograf: Wikimedia Commons.

Många har ifrågasatt BNP-måttet som det bästa sättet att mäta ett lands välmående och tillväxt, men få har tagit det till praktisk handling.

Nu har världens yngsta kvinnliga premiärminister, Jacinda Ardern, infört ett nytt sätt att se på tillväxt i Nya Zeeland. Från och med i år kommer Nya Zeelands regering att presentera en ”välmående-budget” för att mäta vilken effekt långsiktiga politiska beslut för på människors liv.

”I Nya Zeeland har vi ungefär 3 procents tillväxt och 3,9 procents arbetslöshet. Med traditionella mått mätt hade folk tittat på oss och sagt ’det går bra för er’. Men vi har en svindlande hög andel hemlösa och bland den högsta självmordsstatistiken bland unga i OECD-länderna. Vår psykiska hälsa och vårt välbefinnande är inte vad det borde vara”, sade hon i samband med toppmötet i Davos.

Jacinda Ardern menar att handelskrig och Brexit är symptom på att människor känner frustration över att det politiska och ekonomiska systemet glömt bort dem. Därför menar hon att politiken måste vara mer altruistisk och mer långsiktig för att adressera de djupt rotade utmaningarna vi står inför när ekonomierna förändras.

För att adressera problemen har hon tagit fram ”the living standards framework”, ett slags mätverktyg som politikerna måste förhålla sig till i sitt beslutsfattande. Verktyget mäter och jämför fyra olika indikatorer på välmående: socialt kapital, mänskligt kapital, naturligt kapital och finansiellt kapital. Bara genom att se till alla fyra kan man mäta nationens välmående som helhet menar beslutsfattarna.

Rent konkret kommer statistik över barnfattigdom att presenteras i varje budget. Dessutom måste varje minister som vill spendera pengar visa hur det ska främja landet på en nivå som spänner över flera generationer.

”En del av det arbete vi gör nu kommer inte att ge resultat förrän om 20 år. Men om man tittar på politik genom en lins av vänlighet, empati och välbefinnande så spelar det egentligen ingen roll vad som händer över årtionden”, sade hon i samband med Davos.

Reportaget finns i sin helhet här >>>

Missa inte: Svensk studie: Så skulle en framtid utan BNP-tillväxt kunna se ut

Min lilla reflektion: Hoppas Sverige också väljer andra sätt att mäta folkhälsa (sjuktal) och ekonomi. Då kanske inte Försäkringskassan kan påverka statistiken så som de gör idag.

6 råd mot virusinfektion

Nu i virustider läser jag ett mycket intressant blogginlägg av Dr Sanna Ehdin – att ta till sig.

Lite fakta för att göra er nyfikna:

Virusinfektion är pH-beroende
Data tyder på att Coronaviruset IBV (som infekterar bronkerna) använder en direkt, lågt pH-beroende virus-cell-fusion (sammansmältning som är en förutsättning för infektion). Fusionen sker inte vid neutralt pH utan processen är beroende av lågt pH. Vid pH 5,5 erhålls en halv-maximal fusionshastighet, medan lite eller inget sker vid ett pH över 6,0. Studien från Cornell Universitetet i USA fann att fusionen även är temperaturberoende, och minskade betydligt vid lägre temperaturer (20°C).

Ett utdrag från bloggen:

Kroppen bekämpar hela tiden virusinfektioner genom att identifiera och eliminera virusinfekterade celler. Nyckeln till bra virusförsvar är därför att hålla sitt immunförsvar starkt och högt! Här får du 6 enkla råd för ett gott första försvar: – att basa kroppen med bikarbonat, näsandas, göra nässköljning, tvätta händerna ofta, åtgärda förstoppning och vara glad och lättsam i humöret!

Immunförsvaret har flera barriärer där det första försvaret är huden, slemhinnorna och den sura och enymrika magsaften. Dessa ger ett mekaniskt och kemiskt skydd (sur miljö i magsäcken och enzymer som kan bryta ner bakteriers cellvägg). Det andra immunförsvaret finns inne i kroppen, där celler och lösliga aktiva substanser skapar rodnad, värme, svullnad och smärta. Men enormt mycket är vunnet på om vi kan mota Olle i grind, dvs. att infektionen aldrig kan få fäste i vår fina, varma och näringsrika kropp!

Då virusinfektioner är extra aktuellt nu, ger immunologen dig sex bra hälsoråd för första försvarslinjen:

1. Basa kroppen med bikarbonat – då virus är stabilt vid lägre pH (6,0) men inaktiveras vid högre pH 8.
2. Andas bara genom näsan
3. Gör nässköljning
4. Tvätta händerna ofta och tillämpa #notouch
5. Åtgärda förstoppning med Salbaskuren, då 80 procent av immunförsvaret finns i tarmregionen i buken.
6. Var positiv, glad och lättsam i humöret för att virus använder samma receptorer som neuropeptiderna för att ta sig in i en cell – så blockera receptorerna med dina egna må bra-peptider!

Läs gärna vidare i detta intressanta inlägg. Ingen i dagens babblande paneler tar upp dessa enkla knep.

Panelanterna visar upp en skrämmande smal kunnighet – eller en bred okunnighet. Välj Själva, vilket som passar.

Läs hela Sanna Ehdins inlägg här – 6 råd mot virusinfektion

Mina dumma cancerceller

Sven ErikÄn en gång fick jag en mycket intressant bok i min hand för några dagar sedan. Den heter Cancern som bara försvann och är skriven av Sven Erik Nordin.

Boken berättar sanningen om dagens sjukvårds stelbenthet. Om vårdcentralers motsträvighet mot att skicka patienter vidare för djupare undersökning. Om den slutna sjukvårdens specialister med skygglappar, vilka vägrar se alternativa behandlingsmetoder som realistiska.

Här en liten berättelse ur boken:
Efter att ha varit dödsdömd i cancer lyckades jag bli cancerfri med hjälp av sockerfri kost och tillskott i form av ett antal vitaminer och mineraler – samt gurkmeja, ingefära, aroniabär och några andra bär.

Jag blev idiotförklarad av min läkare som ansåg att endast ett mycket omfattande kirurgiskt ingrepp kunde rädda mitt liv. Bland anat att skära bort hela min manlighet.

När man sedan efter något år inte längre kunde hitta några cancerceller hos mig efter min egen ”behandling” var läkarens kommentar: ”Det gläder mig att du mår bra”.

När jag annars pratar med ”vanliga människor” och nämner till exempel D-vitamin och gurkmeja, så kan jag få kommentarer som: Hahaha … Kryddor och vitaminer mot cancer … Det fattar ju varje människa att det inte kan fungera!

Mitt (Svens) svar blir:
Jag bryr mig inte om, ifall du, kungen, påven, hela läkarkåren, kungliga vetenskapsakademin, regering och riksdag anser att det inte kan fungera. Det enda som betyder något är att mina cancerceller är så obegåvade att de verkar tro att det fungerar. För det har de uppenbarligen gjort, eftersom de försvunnit spårlöst (eller återgått till att bli normala celler).

Tänk att den uppenbara sanningen skall vara så svår att acceptera!

Intervju med Sven Erik Nordin om cancern som försvann >>>

Boken finns bland annat att köpa på ADLIBRIS

Må gott och lev väl vänner!

Follow my blog with Bloglovin

Stenålderskost eller LCHF

Weight-201x300Jag träffade Staffan Lindeberg för cirka 15 år sedan. Han var vik-läkare på min dåvarande vårdcentral vid tiden. Staffan berättade då att jag var lite för tjock. Jag var 172 centimeter lång och vägde då 91 kilo. Så vist hade han rätt. Sedan dess har jag följt honom i vått och torrt.

Då Staffans bok ”Maten och folksjukdomarna” var slutsåld i affärerna lyckades jag få köpa boken av honom vid en träff på en bensinmack i Halmstad.

Han var då på väg till ett föredrag, men stannade till för att jag skulle få boken.

Tyvärr dog Staffan alltför tidigt! Han lämnade oss under julhelgen 2016, men hans minne lever tydligt kvar än idag.

Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016)

Här en av många intervjuer med Staffan:

Vila i frid Staffan.