Mina dumma cancerceller

Sven ErikÄn en gång fick jag en mycket intressant bok i min hand för några dagar sedan. Den heter Cancern som bara försvann och är skriven av Sven Erik Nordin.

Boken berättar sanningen om dagens sjukvårds stelbenthet. Om vårdcentralers motsträvighet mot att skicka patienter vidare för djupare undersökning. Om den slutna sjukvårdens specialister med skygglappar, vilka vägrar se alternativa behandlingsmetoder som realistiska.

Här en liten berättelse ur boken:
Efter att ha varit dödsdömd i cancer lyckades jag bli cancerfri med hjälp av sockerfri kost och tillskott i form av ett antal vitaminer och mineraler – samt gurkmeja, ingefära, aroniabär och några andra bär.

Jag blev idiotförklarad av min läkare som ansåg att endast ett mycket omfattande kirurgiskt ingrepp kunde rädda mitt liv. Bland anat att skära bort hela min manlighet.

När man sedan efter något år inte längre kunde hitta några cancerceller hos mig efter min egen ”behandling” var läkarens kommentar: ”Det gläder mig att du mår bra”.

När jag annars pratar med ”vanliga människor” och nämner till exempel D-vitamin och gurkmeja, så kan jag få kommentarer som: Hahaha … Kryddor och vitaminer mot cancer … Det fattar ju varje människa att det inte kan fungera!

Mitt (Svens) svar blir:
Jag bryr mig inte om, ifall du, kungen, påven, hela läkarkåren, kungliga vetenskapsakademin, regering och riksdag anser att det inte kan fungera. Det enda som betyder något är att mina cancerceller är så obegåvade att de verkar tro att det fungerar. För det har de uppenbarligen gjort, eftersom de försvunnit spårlöst (eller återgått till att bli normala celler).

Tänk att den uppenbara sanningen skall vara så svår att acceptera!

Intervju med Sven Erik Nordin om cancern som försvann >>>

Boken finns bland annat att köpa på ADLIBRIS

Må gott och lev väl vänner!

Follow my blog with Bloglovin

Stenålderskost eller LCHF

Weight-201x300Jag träffade Staffan Lindeberg för cirka 15 år sedan. Han var vik-läkare på min dåvarande vårdcentral vid tiden. Staffan berättade då att jag var lite för tjock. Jag var 172 centimeter lång och vägde då 91 kilo. Så vist hade han rätt. Sedan dess har jag följt honom i vått och torrt.

Då Staffans bok ”Maten och folksjukdomarna” var slutsåld i affärerna lyckades jag få köpa boken av honom vid en träff på en bensinmack i Halmstad.

Han var då på väg till ett föredrag, men stannade till för att jag skulle få boken.

Tyvärr dog Staffan alltför tidigt! Han lämnade oss under julhelgen 2016, men hans minne lever tydligt kvar än idag.

Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016)

Här en av många intervjuer med Staffan:

Vila i frid Staffan.

Covid-19 – coronavirus

Jag får nyhetsbrev från blodcancerförbundet för att jag har KML. Idag fick jag information med anledning av Coronaviruset. Jag vidarebefordrar till er som har någon form av blodsjukdom.

Nyheter

Blodcancerförbundet har full förståelse för den oro som väcks och de frågor som uppstår vad gäller den pågående utvecklingen kring Coronaviruset. På inrådan från företrädare inom hematologin vill vi som patientorganisation hänvisa till den aktuella informationen som finns hos Folkhälsomyndigheten alternativt 1177 Vårdguiden:

Aktuell information från Folkhälsomyndigheten >>

Aktuell information från 1177 Vårdguiden >>

Sköt om er och lyssna på kunskapen.

Sahlgrenska tar coronaprov i hemmet

Nu är det möjligt att få besök av personal som tar coronaprov hemma, vid misstänkt infektion.

2tyxur63t8udde7b_700_1051Nu kan personer där Sahlgrenska Universitetssjukhuset misstänker infektion av det nya coronaviruset provtas i hemmet. I ett samarbete mellan sjukhusets ambulans- och infektionsverksamhet kommer specialutbildad personal att åka hem till patienter för provtagning i de fall där det bedöms lämpligt.

Läs också: Corona minskar varutillförseln – Munskydd slut

De patienter som är aktuella för provtagning hemma ska ha symtom och ha varit i berörda områden, eller ha varit i kontakt med en person med konstaterad coronavirusinfektion.

Om 1177 får ett samtal från någon som uppfyller kriterierna kontaktar de sjukhuset. Har personen lättare symtom och inte är i behov av sjukhusvård, eller saknar tillgång till egen bil, kan sjukhuset skicka ett team för provtagning i hemmet hos patienten.

En ambulanssjuksköterska och en infektionssjuksköterska åker hem till patienten i en av ambulansens bedömningsbilar. Infektionssjuksköterskan ansvarar för provtagningen och ambulanssjuksköterskan sköter transport och gör en bedömning av patientens allmäntillstånd.

Tidigare har patienter hämtats för provtagning med ambulans vilket tar tid för ambulansen vars resurser främst behöver riktas till akuta ärenden. På det här sättet tas proven på ett säkert sätt och det är också ett led i att isolera smittan, samtidigt som ambulansen resurser frigörs. 

Svårt avboka virushotad resa

avboka

Den som avbokar en paketresa på grund av risk för att smittas av coronavirus kan få pengarna tillbaka. Men den rätten är långtifrån självklar.

ResorTT

Om man har bokat en paketresa med flyg och hotell är frågan hur mycket av det man har betalat som man kan få tillbaka om den avbeställs.

Ibland måste man betala hela resan, säger Maja Lindstrand på Konsumentverket till TT.

Ny lagstiftning

Sedan 2018 gäller en ny lag på detta område. När den togs fram använde man zikaviruset som ett exempel. Zika innebär en stor risk för fosterskador. En kvinna som beställer en resa och därefter får veta att hon är gravid och sedan får veta att det finns zika i det område som hon ska resa till kan få pengarna tillbaka när hon avbokar sin resa.

Men det förutsätter att det inte var allmänt känt att det område som kvinnan skulle resa till är drabbat av zika när resan beställdes, säger Maja Lindstrand.

Dessutom krävs det troligen att läkare avråder från resor till det resmålet för att man ska kunna avboka sin resa. Men hur det verkligen ligger till med detta återstår att se eftersom ingen domstol ännu har avgjort vad som gäller när en person som tillhör en riskgrupp avbokar en resa.

Så man kan inte garantera att resenärer har rätt att få pengarna tillbaka, säger Maja Lindstrand.

Äldre och sjuka

Hon säger att coronaviruset kan bli en parallell till zika. En person som tillhör någon av riskgrupperna, till exempel äldre och personer som redan har någon sjukdom, kan ha rätt att få pengarna tillbaka för en avbokad resa till ett område där viruset har fått spridning.

Men det förutsätter att man inte visste när resan bokades att coronaviruset hade fått spridning i det området, säger Maja Lindstrand.

De stora researrangörerna följer Utrikesdepartementets rekommendationer. Ännu har UD inte avrått från resor till något av de stora charterresemålen.

På Ving säger kommunikationschefen Fredrik Henriksson att det är vanliga regler för avbokning som gäller för närvarande. På Ving gäller att den som avbokar en resa minst 40 dagar före avresan kommer undan med att betala anmälningsavgiften.

Den som avbokar mellan 30 och 40 dagar före avresan måste betala 25 procent av resans pris. Mellan 30 och sju dagar före avresa ska man betala 50 procent av priset och den som avbokar senare än så måste betala hela priset.

Kan gå till ARN

Den som avbokar en resa och är missnöjd med ersättningen från researrangören kan vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

När det gäller resor med reguljärflyg finns det ingen skyddande lagstiftning som träder in. Det finns alltså ingen rättighet att avboka en reguljär flygresa. Men det kan framgå av villkoren för resan att man har rätt avboka på grund av så kallad force majeure, alltså en händelse som ligger utom kundens eller flygbolagets kontroll.

Rättad: Rätt uppgift, i fjärde stycket efter andra mellanrubriken, är att den som bokar av senast 40 dagar innan avresa betalar hela anmälningsavgiften.

Björn Dickson/TT

Svårt avboka virushotad resa – det här gäller >>>

De såg det komma – men lät det ske

Det finns inget ärligt i bortförklaringar som ”vi var naiva” eller ”vi såg det inte komma”. Signalerna om vad som skulle komma har funnits länge och varit tillgängliga för var och en. Också till och med för den som bara har lärt sig de två första av de fyra räknesätten från lågstadiet (alltså addition och subtraktion).

thomas

Inte minst gäller detta dem, vilka inom ramen för vår representativa demokrati, har fått förtroendet att förvalta och leda vår statsmakt och våra offentliga system.

Ta det här med att kommunernas ekonomier nu vacklar på grund av den stora befolkningsökningen på senare tid. Den ökningen är till den absolut största delen betingad av den omfattande flyktinginvandring som har ägt rum under de senaste tio åren.

Grovt beskrivet har kostnadsfördelningen sett ut så här: Staten tar kostnaderna för asylsökande under prövningsprocessen. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd, blir vederbörande kommunmottagen, som termen lyder.

Under två år får den kommunmottagna invandraren en etableringsersättning av staten, samtidigt som det förutsätts att vederbörande skaffar sig egen försörjning.Också kommunen får diverse etableringsstöd under tiden. Är inte invandraren självförsörjande efter denna period blir vederbörande hänvisad till försörjningsstöd, som socialbidraget numera kallas.

Nivån på försörjningsstödet bestäms av staten, men kommunen står för kostnaden.

Och då vet vi också följande, att till för några år sedan tog det sju år innan ens hälften av en årskull av kommunmottagna flyktingar hade förvärvsarbete. Och då är förvärvsarbete dessutom definierat som att man har en inkomst (eller sjukersättning) som överstiger 1 timmes ersättning i veckan.

Numera skryter regeringen om att denna mediantid (för de som blev kommunmottagna 2013 och 2014) pressats ned till fem år.

Den matematiska uträkningen är sålunda väldig enkel. I det förra fallet: Sju minus två är fem. I det senare fallet: Fem minus två är tre.

Alltså, även om hälften av alla kommunmottagna var fullt självförsörjande efter till och med så kort tid som fem år, så belastar majoriteten av dem kommunens ekonomi för mycket lång tid framåt. Den stora kostnadsposten för kommunerna blir givetvis alla nya invånare, inte minst anhöriginvandring där över 95 procent är undantagna från försörjningskravet, som ska ha kommunal service utan att de genererar motsvarande skatteintäkter.

Staten, som bestämmer flyktingmottagningens omfattning och försörjningsstödets storlek, och samtidigt tvingar kommunerna att ta emot invånare som inte är självförsörjande, spelar alltså Svarte Petter med kommunernas ekonomi. Och det har varit uppenbart från första början. Ty var och en som kan plus och minus, har kunnat räkna ut att en tid efter kommunmottagningen skulle det uppstå hål i kommunernas budgetar, beroende på hur många nyanlända man tog emot.

Systemet har framarbetats av samma partiledningar som dessa kommunala politiker, såväl på den moderata sidan (den tidigare regeringen som inte gjorde något åt systemet) som den socialdemokratiska sidan (den nuvarande regeringen som inte heller har gjort något åt det), som har burit upp och stöttat sina partiledningar.

Alla såg det komma. Nästan alla struntade i det – av Thomas Gür.

Saken är biff, del 2: köttet och klimatet

Jag prenumererar på dietdoctor.com. Jag visar här hur Erik Hörstadius tänker. För han tänker som jag tänker och handlar emellanåt. Här kommer våra tankar.

Kossor

Visste ni att kossor kanske kan rädda klimatet? Jag vet, det låter galet, men jag ska försöka ge er argumenten. Det har med regenerativt jordbruk att göra. Vet ni förresten vad det är? Tja, det gjorde inte jag, inte förrän nyligen, då jag började läsa in mig på den carnivoriska dieten.

Men först en liten titt i matloggen. Det var ju på det viset att jag för knappt två veckor sedan satte igång experimentet att endast äta mat från djurriket. Inte en endaste broccolibukett eller vitkålsstrimla skulle slinka mellan mina tandrader. Hur skulle det kännas? Och hur skulle det smaka? Korta svaret hittills är: inget speciellt. Med det menar jag att kroppen ännu inte verkar bry sig om avsaknaden av grönsaker och olivolja, något som ju annars ingår i min matvardag. Den känns som vanligt. Jag hade nog förväntat mig en mer permanent, och stark, ketos, nu när kolhydratintaget är i princip noll. Men jag upplever att jag halkar ur ketosen emellanåt. Gissar att det beror på sömnbrist och stress, jag har haft kämpiga veckor…

Däri ligger också svaret till varför jag inte enda måltid provat skojsig och/eller nydanande matlagning. Inte ens en liten bearnaisesås har jag försökt mig på. Vad har då legat på tallriken? Stekt kyckling, samt några andra rätt simpla köttvarianter, typ fläskkarré, blandfärs och bogstek och gammalt infryst lamm. Jag har också käkat lite lax och räkor; och en fruktansvärd massa ägg och ganska mycket ost. Crème fraiche och grädde har fått piffa upp ibland.

Har jag saknat grönsaker (och andra kolhydrater)? Ja. Har saknaden varit stor? Inte jättestor men ej obetydlig. Har jag gjort undantag? Ja. En godisbit (cirka 5 gram) jag ville provsmaka. Några jordgubbar. Samt ett tiotal popcorn – indränkta i smör – som yngsta dottern Alma poppade helt magnifikt. 3-4 köttbullar har också slunkit in med en total mjölmängd av gissningsvis 5 gram. Och så har jag druckit vin. Vi lämnar min matlogg. Särskilt inspirerande är den ju inte.

Hörde jag någon undra om vikten? Jag trodde den skulle gå ner, för både maten och matlagningen är ju tråkigare utan det gröna, och känslan är att jag äter rätt lite. Men istället står den still; eller har rentav gått upp. Och jag känner mig vätskesvullen. Tror att stressen är där och spökar. Kortisol ska ju, vad jag förstår, kunna binda vätska.

Jag är strax framme vid det regenerativa jordbruket, men först några ord om klimatavtrycket från de djur vi äter. En het potatis i Greta-tider.

Jag har enorm respekt för förre finansministern Anders Borg. Men när han i superpopulära intervjupodcasten Framgångspodden kommenterar köttätande trampar han rejält i klaveret. Han säger där att 8 av 11 ton koldioxidekvivalenter (Medelsvenssons årliga avtryck) härrör från köttindustrin. Resten – biltransporter, uppvärmning, kläder, jordbruk et cetera – skulle alltså stå för mindre än 30 procent. Helt uppåt väggarna, förstås.

Borg är inte ensam om sin köttskräck. Biffrorna – biff-siffrorna – har blåsts upp av många. Som ett exempel kan nämnas den inflytelserika dokumentären Cowspiracy, som kom 2014 och gjorde starkt intryck på bland andra mina döttrar. Där läggs drygt 50 procent av människans klimatavtryck på köttindustrin. Denna industri hamnar i filmen också i skottgluggen när det gäller vattenåtgång. Vad filmen inte säger, är att en stor mängd av boskapsskötselns vattenåtgång är helt okontroversiell. På de allra flesta håll där boskap föds upp, är vattentillgången i princip oändlig.

En annan infallsvinkel på det rimliga i att äta kött är att på cirka 40 procent av jordens ”växtyta” går det inte att odla. Däremot kan djur äta grödorna och sedan bli vår mat. Det blir ju en helt annan kalkyl än i djurindustrin, där vi först odlar en massa grödor (och producerar antibiotika), bearbetar och transporterar dessa, för att sedan trycka in dem i djuren innan vi slaktar dem.

Vilka siffror gäller då? Och vad beror felaktigheterna på? På fråga 2 finns faktiskt ett tydligt delsvar. 2006 kom en FN-rapport med enormt genomslag, där man vad boskapen beträffar räknade med hela produktionscykelns klimatavtryck, inklusive djurtransporter och bifftransporter och foderproduktion och metanutsläpp från djurens matsmältning. Medan transportsektorn inte belastades med sina klimatavtryck från exempelvis själva tillverkningen av fordonen (givetvis väldigt energikrävande). Siffrorna blev därför helt skeva. Ett fel som senare erkändes, men informationsskadan var redan skedd.

Till fråga 1. Olika svar beroende på var man letar… En siffra i svang är 15 procent (ungefär lika mycket som jordbruket). Men det finns ansedda forskare som hamnar väldigt mycket lägre. Beräkningarna utgår från hur dagens köttproduktion ser ut. Men tänk om den kan göras mer miljövänlig och effektiv? Och nu är vi inne på det inledningsvis nämnda regenerativa jordbruket, som allt mer ådrar sig intresse från både forskare och jordbrukare och redan börjat skala upp. Som jag förstår det, går det till ungefär så här:

Korna äter lagom. Vilket betyder det översta på grässtrået. Resten av plantan trampas ner till marken. Den börjar då växa igen, eller skjuter rotskott, och binder därigenom kol. Samtidigt blandas de nedtrampade stråna och växtdelarna med (naturligt) gödsel, vilket startar nedbrytningen. När mikroorganismerna bryter ner växtdelar och gödsel bygger de en näringsrik jord som kan lagra mycket vatten. Även i denna process binds kol i jorden.

Men när korna överbetar, det vill säga betar ner gräset för långt, får plantan aldrig en chans att återhämta sig. Istället dör gräset, och marken blottas. Följden är att mikroorganismerna förstörs eftersom de exponeras för solljus. Nedbrytningen avstannar och kolet i växtdelarna omvandlas till koldioxid istället för att bindas i marken.

Ett annat scenario är underbetning. Gräset trampas för lite, vilket gör att det står kvar och vissnar. Då utsöndras också koldioxid. Konventionellt jordbruk kombinerar ofta över- och underbetning. Djuren släpps ut på en stor yta och äter de det goda gräset men rör inte det dåliga. Det goda gräset blir nerbetat och dör, medan det dåliga gräset fröar av sig, vissnar och släpper ut koldioxid i luften.

I regenerativt jordbruk ser man till att korna får smaska i sig lagom mycket under några dagar på liten yta tills en korrekt nivå av betning uppnåtts. Sedan flyttas de till ny yta. Konstgödning – som vållar kostnader i form av tillverkning, transport, urlakning av jordar samt miljöförstöring – ersätts under sådana här förhållanden av kossans egen skit. Resultat: näringsrika istället för urlakade jordar. Och att koldioxid förs från luften ner i jorden via fotosyntes och växtdelar som blir en del av mullen. En mäktig koldioxidfälla med gigantisk potential att trolla bort koldioxid från atmosfären.

Det finns ju numera fejkburgare med låtsaskött. (Har ej smakat.) Deras klimatavtryck är förvisso klart lägre än burgare med kött från vanliga ”köttfabriker”. Men enligt vissa beräkningar är klimatavtrycket under noll för ”regenerativa burgare”.

Kossan Doris en klimathjälte – den såg ni inte komma!

Det här är alltså ett för mig tills nyligen helt okänt sätt att tänka kring matproduktion. Jag kan bara hoppas att jag någorlunda begriper det jag skriver – och att ni gör det också! Men en sak står klar, och det är att vi människor bortom vanetänkandet gång efter gång upptäcker helt nya och spännande världar.

Saken är biff, del 1: köttet och hälsan >>>

Är gott och må bra.