Kan jag verkligen lita på sjukvården i Halland

Jag funderar på om jag kan lita på sjukvården idag? I synnerhet som jag har passerat 70-strecket. För nästa samma dag som jag passerade 70 så fick jag meddelande från urologen att jag var flyttad till min vårdcentral. Då hade jag varit under sjukhusets beskydd sedan jag arbetade där. När jag då läser om skillnaden i vård mellan högutbildade/lågutbildade och rika/fattiga, stiger oron ändå mer.

En del av denna uteslutning beror säkert på att politikerna har flyttat en mycket väl fungerande urologi från Länssjukhuset i Halmstad till Länsdelssjukhuset i Varberg. Varför är det ingen som vet, mer än mogulen och moderaten Mats Eriksson. Mats Eriksson är ju från Varberg. Kan tro att det har en ”viss påverkansgrad”. Mats börjar ju bli äldre, med äldres sjukdomar som följd.

Ni ska veta att politikerna under många år har haft en otrolig flytthysteri. Eller så har de båda sjukhusen (politikerna) tävlat om vem som ska ha och göra vad. För några år sedan skulle all urologi ligga i Halmstad. En specialist i urologi från Linköpings Universitetssjukhus fick jobbet att utveckla urologin vidare. Hans fru som var ögonspecialist följde med. Efter något halvår ångrade politikerna sig. Urolog- och ögonspecialisterna slutade.

Under flera år så har man haft hjärtkunskap i Halmstad med coronarröntgen. Plötsligt skulle Varberg ha en likadan behandlingsavdelning. Som väl var sade någon stopp. Då hyrde Varberg in en mobil coronarröntgen till stor kostnad i stället, för man ville inte vara sämre än storebror Halmstad. Till slut besinnade sig politikerna. Man skickade då patienterna till Mölndals sjukhus till en än större kostnad.

Nu har all urologutrustning med två robotar stationerats i Varberg. Hur länge är det väl ingen som vet egentligen. Kanske att Halmstad får en stark politiker i det nya region Halland. Då ska det väl ändras om igen an tro. Kanske att all ortopedi som under lång tid varit Varbergs specialitet skall flyttas till Kungsbacka. Den som lever får se.

Nu har ju politikerna i Varberg (Mats Eriksson) äntligen löst storebrorsproblemet. Man gjorde om Hallands Läns Landsting, även kallat Region Halland. Kostnaden var astronomisk till vad man fick för pengarna. Man (politikerna) passade då på att döpa om sjukhusens namn till Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka och Hallands sjukhus Halmstad. Laholm är fortfarande degraderad till vårdcentral. Laholm och ligger 28 kilometer från Halmstad men tar hela 29 minuter att köra.

Man ska då veta att Kungsbacka är en ”dyrkommun” och ligger endast 21 kilometer från Mölndal. Det tar 18 minuter att köra sträckan Kungsbacka Mölndal. Mölndals sjukhus ligger under Sahlgrenska Universitetssjukhusets domän. Där kan man få all hjälp som rimligen står i proportion till kostnaden.

Mölndal och Sahlgrenska ligger dessutom ett stenkast från varandra. Varför då göra Kungsbackas VC till sjukhus? Det är som att kasta pengar i sjön. Varför inte då göra Laholms VC till sjukhus med? Troligen beroende på att Laholm är ett agrikulturellt landskap, till skillnad från Kungsbacka..

För att gå tillbaka till min inledning, om man kan lita på sjukvården i Halland idag, så är nog svaret ett obetingat Nej. Den som har följt alla svängningar håller med mig. Hallands politiker med Mats Eriksson i spetsen är knappast mer seriösa och pålitliga än vad en hungrig varg är.

Nu när Mats Eriksson har fått till det som han vill så aviserar han sin avgång. Troligen sitter han kvar i SKL och SKL. Vad det nu blir för en velepelle som ordförande är det ju ingen som vet. Så lycka till ”region Halland”.

Ordförande Mats Eriksson slutar

Mats Eriksson lämnar sina uppdrag

Jag utbrister i ett – äntligen!

Akutläkare i Umeå schemaläggs över hela dygnet.
Från och med den 10:e oktober kommer akutläkarna på Norrlands universitetssjukhus i Umeå vara schemalagda på samma sätt som sjuksköterskor och undersköterskor på ett rullande schema dygnet runt. Tidigare har akutmottagningen bemannats av läkare från klinikerna dagtid, medan alla akutläkare jobbat natt.

– Vi har varit rätt unika i Umeå, akutläkarna har uteslutande jobbat natt i 12 år. Vi har arbetat i flera år för att få arbeta dygnet runt, men det har funnits en viss tveksamhet från klinikerna säger Erika Nilsson, akutläkare och medicinsk chef vid Akutsjukvården Västerbotten.

Att det nu blir ett annorlunda arbetssätt är ett beslut från landstingsledningen. För att få schemat att gå ihop har fem läkare anställts, varav två är ST-tjänster. Totalt rör det sig om 15 akutläkare som kommer att arbeta enligt det nya schemat.

– Vi kommer inte att täcka alla jourlinjer initialt utan samarbetar främst mot kirurgen och ortopeden, säger Erika Nilsson.

Jag hoppas att det sprider sig över resten av Sverige. Akutläkare behövs för att sortera och ställa den först diagnosen. Äntligen har man förstått det i Umeå.

Läs hela reportaget här >>>

Jag utbrister lättat i ett – Äntligen!

Fler akutläkare utbildas och nya arbetssätt införs på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset.

Akutläkare ska möta patienten redan ”i dörren” för att påskynda handläggning, beslut om utredning, inläggning eller eventuell hänvisning till annan vårdinstans.

– Målet är att nya arbetssätt, med akutläkare i första linjen, både ska effektivisera patientflödet och minska patientens väntan till läkare och behandling. Det tror vi både höjer patientsäkerheten och bidrar till en bättre arbetsmiljö, säger Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin.

Akutläkarsatsning ska öka kvaliteten och minska väntetiden på akuten.

Detta har jag tjatat om på denna sida under ett antal år. Jag hoppas att detta arbetssätt sprids snarast. För dagens idioti med läkarsekreterare till undersköterska till sjuksköterska med röd pärm och till AT-läkare, är rena idiotin. Det orsakar säker död och skapar därför osäkerhet på våra akutmottagningar.

De olika spåren

Klockan ringde i går 05:30. En kvinna presenterade sig som sjuksköterska från nattpatrullen. Vi fick ett larm från din vän som har ramlat. Vi tror att hen har brutit lårbenet. Vi har kallat på en ambulans. Ambulansen startade sin utfärd för tio minuter sedan.

Det var bara att slänga på sig paltorna och ge sig iväg. Jag var några minuter före ambulansen. När ambulansen anlände till sjukhuset tänkte jag knalla ut i ambulanshallen för att möta upp. Tji fick jag. Dörren till akuten och till avdelningen var låst.

Efter en stund kom en av ambulansmännen ut och hämtade mig. Han berättade då varför man hade denna säkerhet med alla stängda dörrar. Det vet ni kloka läsare, så det lämnar jag därhän.

Nu berättade ambulansmannen att Landstinget hade inför nya rutiner. Politikerna hade infört olika spår. Ett spår för varje tänkt olycksfall. Bland annat ett spår för hjärta, ett spår för hjärna och för ett spår som i detta fall – ett frakturspår. Det innebär att ambulanspersonal tillsammans med jourhavande läkare under infärden beslutar om vilket spår man ska ta.

Ambulanspersonalen har då förberett den sjuke så att den sjuke kan åka direkt till den plats där behandling kan påbörjas omedelbart – eller nästan omedelbart i alla fall.
I mitt/vårt fall fick vi vänta på att personalen på röntgen skulle vakna eller vad de nu gjorde för något? Röntgenavdelningen i mitt landsting har alltid haft konstigheter för sig. Det sägs sitta i väggarna.

Jag som lekman, och som under många år arbetat nära akutvården, ser detta nya sätt att arbeta som mycket tidsbesparande – för alla parter. Nu är det bara resten kvar så att säga. Att följa upp resultatet och förbättra där det behövs. Det brukar ju vara brukarnas (politikernas) akilleshäl. Man sjösätter många idéer, men följer sällan upp dessa. Därför blir många idéer slit och släng.

Som sagt, önskar jag att politikerna följer upp dessa spår och förbättrar om och där det behövs. För tanken, alla ni landstingspolitiker, är mycket god.