Ur en mobbads dagbok

”Det är en helt vanlig måndag morgon! Jag kliver ur sängen med en lätt rysning av motvilja. Ska dagen bli, ännu en sådan där dag. Frun är redan uppe och slamrar med kaffet. Hon är glad för sitt jobb. Hon blir uppskattad varje dag för sitt slit.
Jag undrar hur det känns?

Jag kliver in i badrummet och tittar på en blekfet individ, som börjar bli till åren och med påtaglig bukfetma. Det var ett tag sedan löparslingan och jag möttes i en ärlig kamp. Jag som hade sådan fin kondition innan helvetet bröt ut.

Jag sätter mig vid kaffebordet med ostsmörgås och en balja kaffe. Jag tittar på klockan. Det är bäst att vara i tid, så att chefen inte kan gnälla på sen ankomst.

Jag stämplar in prick sju, tar den bärbara telefonen med mig till mitt skrivbord, startar datorn och lyssnar på lite fin musik. Sextiotal. Skön musik, fortfarande. Jag svarar på några mail.

Plötsligt hör jag svagt hur ”chefen” smyger upp bakom mig. Jag ser hans elaka flin och förstår att han har hitta på nytt ……”

Vad är mobbning

Vad är mobbning

Mobbarna och rättvisan

Vuxenmobbning måste få ett slut

Mobbning orsakade min Leukemi

Berättelsen är som som om den vore hämtad ur verkligheten.

Akutmedicin bör bli egen specialitet

Vid varje akutbesök på sjukhus, förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.

Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin sjukdomshistoria för en sekreterare. En undersköterska tar med dig till ett undersökningsrum. Där får du sitta under ”en viss tid”.

När du har ”suttit lämplig tid”, kommer en sjuksköterska och undrar över dina problem. När det är avklarat, går sjuksköterskan och letar efter en pluggande AT-läkare som om han har tid, ska besluta om vad som behöver göras.

Efter att sköterskan berättat för AT-läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke. Nu skall det diagnostiseras enligt ”diagnostikpärmen”. Kanske och i bästa fall, har läkaren gett order om provtagning och liknande.

När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan åter störa den pluggande AT-läkaren för att berätta vad som felas den sjuke. Om nu AT-läkaren hinner lägga undan sina studier, kommer han och förhör dig om det du redan har berättat om – flera gånger.

Om den sjuke har tur, kommer det en erfaren akutläkare i stället för den alltid så upptagne AT-läkaren och ställer samma frågor som sköterskan gjorde för länge sedan. Akutläkaren ställer en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan. 

Resumé:
Tänk så mycket enklare det hade varit för alla om den erfarne akutläkaren först hade träffat den sjuke och inom fem minuter ställt en diagnos. Akutläkaren kan sedan och vid behov lämna över till sköterskan för eventuell provtagning eller annan behandling.

Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett sådant förfarande. Framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat mycket tid. Alltså, totalt sett en nationalekonomiskt stor vinst!

Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.

Landstingens chefshysteri

Jag läser i dagens Hallandsposten årets dråpligaste landstingshistoria (f’låt region). Vi hoppas att denna landstingsbulletin är den sista för i år! Historien får mig ofelbart att tänka på följande:

Landstingets roddtävling. 
 

”Landstinget och ett privat företag möttes i en roddtävling.
Landstinget förlorade med en kilometer.
Vad hade gått snett??
Ett konsultföretag fick i uppdrag att utreda.
Jo, privatföretaget hade haft en styrman och 7 roddare.
Landstinget hade 7 styrmän och en som rodde.
Ny tävling och nytt roddarlag.
Nu hade landstinget endast en styrman men sex styrkonsulter och en roddare.
Returmötet vanns än större av privatföretaget.
Nu äntligen förstod landstinget att något radikalt måste göras!
Landstinget avskedade roddaren!”.

Ny organisation ska stoppa ”Chefsflykten”

Läs reportaget om ”Chefsflykten” live här!

Svensk sjukvårds stora bekymmer

Svenska sjukvårdspolitiker borde vara allvarligt bekymrade över svensk sjukvård. Idag besökte jag en större vårdinrättning och hörde en diskussion mellan personal och söderifrån-kommande patient. Patienten kunde bara tala sitt eget språk och hade därför hjälp av en medföljare som kunde lite engelska.

Det som gör mig bekymrad är att de som kommer till Sverige kommer att behöva mycket specialistvård. Konversationen jag lyssnade till idag gällde en person med njurproblem. Jag tänker på alla sjukdomar som svensk sjukvård måste ta hand om i och med den flödiga flyktingvågen.

        Bild: Medecins du Monde

Våra politiker sparar än här än där, så min fråga till sjukvårdspolitikerna är om vi klarar anstormningen? Har svensk sjukvård verkligen råd med anstormningen av svårt sjuka och kanske multisjuka icketalande patienter? Jag anser det vara en ytterst relevant fråga att ställa till våra sjukvårdspolitiker!

Kommunikationssystemen i vården

Jag har diskuterat med personal inom äldrevård, hemsjukvård, distriktsjukvård, flera landsting i Sverige och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Det samstämmiga vid dessa diskussioner är att alla – saknar ett nationellt patientjournal- och kommunikationssystem!

Idag år 2015 finns det näst intill oändligt många olika journal- och kommunikationssystem inom sjuk- hem- och äldrevården. På samma platser finns det oräkneligt många pärmar fulla med viktiga anteckningar om patienters behandlingar och deras mediciner.

Min hemula fråga är om och när region Halland och framförallt Sverige (SKL) ska ta första steget mot ett nationellt journal- och kommunikationssystem? I grunden är kommunikation fullständigt fundamentalt i samverkan mellan människor – i den privata såväl som i den professionella sfären.

Vi, cirka två miljoner pensionärer vill känna oss lika trygga i Ystad som i Karesuando, om vi skulle bli sjuka. Det gör vi knappast i dagens sjuk- hem- och äldrevård med alla olika journal- och kommunikationssystem, som inte kan – eller vill, kommunicera med varandra.

Men, en full mage bryr sig säkert inte om att studera.

Till folkvalda dissidenter – håll händerna rena!

Det har nu förflutit nästa ett år sedan valet 2014. Än idag har det inte skett någon markant skillnad mellan dikten och verkligheten i region Hallands handlande mot sjuka människor.

Jag förmodar och på mycket goda grunder att socialdemokraterna i Halland och i synnerhet i Halmstad har lierat sig med moderaterna.

Före och under valet 2014 var varande och tänkta regionpolitiker ur S-leden mycket aktiva och berättade stort och brett om hur de skulle förändra hela sjukvården – till det bättre!

Jag undrar fortfarande och efter nästan ett år, vilket år man hade tänkt sig denna enorma och revolutionerande förändring? Nästa millennium?

Den fabulösa 11-manna ”särskilda valberedningen” hämtad ur de ryggdunkande leden gjorde sina val, men missade det där med kloka, pålästa och kunniga ledamöter i regionförsamlingen. För dessa tre så viktiga kriterier saknas bland – de utvalda.

Men det är som vanligt att dikten ofta överträffar verkligheten. Det är därför dags att ta fram blåslamporna för att få fart på oss väljares dissidenter. Antingen ska ni arbeta med det ni lovade oss vid valet – eller så skall ni obönhörligen avgå. Vi väljare har ingen nytta av er vilsegångna moderata proselyter inom sjukvården.

Ni som har minnet kvar minns när en sjuksköterska på Länssjukhuset i Halmstad bjöd in alla dåvarande politiker att följa henne en dag på hennes avdelning. Två av 289 folkvalda kände sig kallade. En kom till ett möte med sjuksköterskan.

Så klart att de ”folkvalda” har svårt med tiden när de hämtar arvoden från 88 nämnder/styrelser.

Som ni märker har jag valt att förklara vissa ord med synonymer. Det är för att de ”folkvalda” ska förstå delar av min text. Ni andra behöver inte klicka på de blåmärkta orden. Ni vet redan.
Däremot kan ni andra klicka på rödmarkerade texter då det är faktaunderlag i berättelsen.

Jag visar ett uttryck gjort av den duktiga folkpartisten Cecilia Wikström. Det passar bra in här på de folkvalda dissidenterna att ta till sig och tänka på framgent:

Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena. 

I synnerhet bör alla ”våra folkvalda dissidenter” anamma det sista uttrycket – händerna rena.

Dödliga läkemedel och organiserad brottslighet

Svenska myndigheter och mainstream medier har genom åren ofta hänvisat till studieresultat från Cochrane-institutet där Gøtzsche varit chef sedan flera år, men sedan boken kom ut är det märkligt tyst i Sverige. Anledningen är att boken avslöjar de svenska myndigheternas misslyckanden. Cochranes slogan lyder: ”Trusted evidence. Informed decisions. Better health”. Det rimmar tydligen inte alls bra med den svenska sjukvården som i mycket hög grad förlitat sig på läkemedelsindustrins ofta helt ovetenskapliga preparat.

En av domarna på ”British Medical Association” sa följande om Peter Gøtzsches bok:

Jag var särskilt intresserad av sammankopplingen [the entanglement] mellan läkare och läkemedelsindustrin. Användandet av ett rakt språk som bedrägeri, korruption och kriminalitet hjälper till att visa vad vi skulle kalla det här beteendet inom vilken annat område som helst i livet. Den även omfokuserar vårt medvetande [our minds] på vilken konsekvens detta beteende har på patienter och medicinering, som är den tredje största orsaken till dödsfall. 

“Deadly Medicines and Organised Crime”