Kan nån hjälpa oss???

Jag läser ett inlägg, som är ett rop om hjälp i panik, från en vän på Facebook:

”Kan nån hjälpa oss??? Finns det nån som känner folk som jobbar på tv eller tidning? Detta måste ut i media!!! Vi har åkt upp till Umeå o är på sjukhuset o väntar på att mamma ska skrivas in idag, operation är inplanerad imorgon. En operation som skulle vara gjort redan… för tre månader sedan fick mamma veta att hon har cancer i bukspottkörteln. Sedan har allt gått alldeles för långsamt…
Idag kommer läkaren, när vi sitter o väntar på att bli inskriven o säger att det inte blir nån operation!!! personalbrist o vårdplatser???!!! så ni skickar hem mamma till att dö då säger jag… Ja… säger han… tyvärr så ser det ut så… fattar ni, i Sverige idag!!! vi jobbar o betalar skatt o så blir man hemskickad o får dö!?!? jag är chockad o förtvivlad o arg!!! Det ser likadant ut i hela Sverige säger han!? Vill att detta ska ut i media idag! snälla hjälp oss om nån kan o känner nån inom media… tårarna rinner på mig o min mor, tror inte detta är sant…”.

Detta är rent ut sagt för djävligt. Beror denna behandling av Annelies mor bara på personalbrist? Ja då har Sverige ohyggligt stora bekymmer. Det blir bara värre och värre. Eländet eskalerar som de vise i riksdagen brukar uttrycka det.

Jag tror inte riktigt på personalbrist. Jag tror att andra ”implementerade” faktorer ligger bakom. För svensk sjukvård kan knappast ha blivit så ohyggligt dålig på bara ett års tid.

Jag tror att UG bör titta på detta ”nyuppkomna fenomen”.

Läkare är ett fegt släkte!

Efter 13 år med diabetes kunde Thomas bli av med insulinsprutorna redan efter två dagar med LCHF-kost. Efterhand tog han bort blodtrycksmediciner och kolesterolsänkande tabletter mot läkares inrådan. Idag lever Thomas Andersson utan mediciner som en frisk människa med diabetes typ 0 på samma sätt som jag själv och Mats Lindgren.

Man kan ju tycka att det känns märkligt att belasta sjukvården och sig själv i 13 år med onödig diabetes typ 2. Vad har detta kostat för skattebetalarna och för Thomas själv? Det finns redan tusentals personer som gjort liknande hälsoresor som Thomas och blivit friska med LCHF-kost.

Tyvärr finns det närmare en miljon människor i Sverige med pre-diabetes eller diabetes typ 2 som med några enkla kostförändringar kan leva ett helt friskt liv. De kan inte räkna med någon hjälp från skolsjukvården (red anm.). Dessa personers onödiga sjukdomar kostar enorma summor för skattebetalarna.

Resan från att vara sjuk av sjukvård till att bli frisk av ett naturligt liv.

Världens bästa sjukvård

Min stående fråga är om Svensk sjukvård är världens bästa sjukvård. Naturligtvis är det delade meningar om det. Allt beroende på hur man har blivit behandlad av sjukvården. Bild och text härunder visar vad och hur jag anser att Svensk sjukvård fungerar.

Sjukvård och friskvård borde egentligen gå hand i hand.

Om jag ser till verkligheten så fungerar det långt ifrån på det viset. För, sjukvården av idag arbetar bara med sjuka människor utan att tänka längre än näsan räcker. Oavsett hängiven vårdpersonal är sjukvården en form av löpande-band-princip.

Exempel: En sjuk person kommer in på akuten, behandlas förhoppningsvis med alla till buds stående medel. Den ”friskförklarade” personen åker hem, eller till ett korttidsboende, utan en tanke på framtiden. Tanken om vad som händer sedan saknas. Det är enligt mitt sätt att se det, den största bristen inom ”modern svensk sjukvård” – avståndet mellan sjukvård och friskvård.
(Vårdcentraler återkommer jag till.)

Medicin och forskning borde också gå hand i hand.

Jag läser hyllmeter med forskning inom forskningsområden och forskarrapporter. ”Intressant” är att det sällan finns en anknytning till, eller tillämpning av medicinen rent mänskligt sett.

Visserligen är det ganska många av vårdpersonalen, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som forskar inom olika områden, men man gör det förmodligen för sin karriärs skull (pengar). Och det är ju vällovligt, för den förkovrade kunskapen kan då komma sjukvården till del.

Hälsa och ekonomi är den största divergensen i svensk sjukvård.

Vi kan alla dagligen tillgodogöra oss information om hur människors hälsa styrs av politikerna. Våra landstingspolitiker ser inte den stora vinsten med en god nationell hälsa.
Min glasklara uppfattning är att politiker bara ser hälsan i siffror, men man vägrar se hela biten.

En frisk person arbetar och stöder ett friskt samhälle i samhällets utveckling, både industriellt som ekonomiskt.
En sjuk person kostar samhället och sjukvården stora pengar. Samtidigt som den sjuke personen går ner sig psykiskt och kanske får det svårt att komma tillbaka till sitt tidigare arbete

Politiker i allmänhet och sjukvårdspolitiker i synnerhet borde se sjukvård i ett större perspektiv. Enligt min erfarenhet, är svensk sjukvård i stort, långt ifrån världens bästa sjukvård idag 2016. Det saknas kommunikation och samarbete mellan regioner och landsting.
Det saknas kommunikation och samarbete mellan region/landsting och kommuner.

Sjukvårdspolitiker ser bara till att försvara den egna politiska stolen med alla till buds stående medel. Det handlar alltså om ett simpelt politiskt revirhävdande. Sjukvårdspolitikerna lever i yttersta välmåga, medan sjukvårdspersonalen går på knäna.

Det låter så bra och ser så bra ut under tre månader i valtider, sedan sjunker politikerna in i fyra års dvala. Den ”kunskap” och framåtanda som fanns under valtiden har sjunkit i glömska.

Därför anser jag sjukvårdspolitikerna vara småaktiga bypolitiker och usla bondfångare. Främst när det gäller att samla på sig arvoden. Sjukvården kommer alltid i andra han, arvoden i första. För att svensk sjukvård åter ska bli bäst/frisk, fordras det ”själsligt friska” sjukvårdspolitiker.

Med valsedlar i bokstavsordning, kan världens bästa sjukvård nog bli bra igen.

Vårdpersonalen går på knäna

Arbetet gör vårdpersonalen sjuk

Vårdpersonalen: En jävla sommar

Lyssna på vårdpersonalen

Vårdpersonalen: ”Vi orkar inte mer”

Måndag hela veckan bäst

Jag läser i Hallandsposten den 17 december om något som har varit känt hos oss ”initierade” innanför och utanför sjukvården. På grund av svårigheter att länka till inlägget skriver jag inte mer än så här, för det kopierade inlägget här under talar för sig själv.

                                                                                                                               Bild: TT

Måndag hela veckan bäst

Vilken veckodag man läggs in på sjukhus, opereras eller till och med föds kan påverka hur stor risken är att dö i förtid eller drabbas av komplikationer. Vad beror denna effekt på?

Erika Nekham TT

Det brukar kallas ”the weekend effect”, ”veckoslutseffekten” – det faktum att det verkar ha en viss betydelse för exempelvis överlevnaden vilken dag man opereras eller läggs in på sjukhus. För det är just mot slutet av veckan den här effekten slår in.

En av de senaste studierna på området, publicerad i den medicinska tidskriften BMJ, visar att barn som föds på helgen löper en något högre risk att dö den första levnadsveckan jämfört med barn som föds på vardagar.

Forskarna, som tittat på över 1,3 miljoner födslar vid brittiska sjukhus, beräknar att dödsfallen skulle kunna minska med 770 varje år om dödligheten på helgerna skulle ligga på samma nivå som på tisdagar.

En annan studie, publicerad i BMJ 2013, har tittat på över fyra miljoner planerade operationer vid brittiska sjukhus och risken att dö inom trettio dagar efter ingreppet.

Där visade det sig att risken var 44 procent högre om ingreppet gjorts en fredag och 82 procent högre vid en helgoperation, jämfört med måndagar.

Så vad beror det då på, att det enligt vissa studier verkar som att det helt enkelt går lite sämre för dem som vårdas under slutet av veckan? I den första studien, om bebisarna, kunde forskarna inte göra någon koppling mellan utfallet och bemanningen på sjukhusen.

Det är annars något som har lyfts fram som en möjlig förklaring, bland annat av forskarna i operationsstudien. De skriver att ”vi vet att allvarliga komplikationer mest troligt tillstöter de första 48 timmarna efter en operation”.

Därför skulle man kunna förklara oförmågan att rädda en patient med de välkända problem som finns – att bemanningen ofta är lägre och att det finns färre experter på plats helgtid, resonerar forskarna.

Karin Pettersson, docent och överläkare samt sektionschef på förlossningsvården på Karolinska sjukhuset, tror på den teorin.

– Så länge vi kommer ha en bemanning som inte är lika över dygnet, och det tror jag aldrig vi kommer kunna ha, så kommer tyvärr den här effekten kvarstå. Då är det vår uppgift att se till att den blir så liten som möjligt och inte leder till vårdskada, säger hon.

De ovan nämnda studierna har tittat på kortsiktiga effekter. Men hur påverkas patienterna på lång sikt? Den frågan ställde sig Jesper Lagergren, professor i kirurgi vid Karolinska institutet och Kings College i London. Han undersökte därför hur överlevnaden under en femårsperiod efter operation för matstrupscancer påverkades av vilken veckodag ingreppet gjorts på.

– När man tar bort dödligheten som kan komma efter kort tid kvarstår resultaten, att för varje dag senare i veckan operationen görs, ju sämre prognos får patienten, säger Jesper Lagergren.

– Vår hypotes var att kirurgernas trötthet eller fokus var sämre i slutet av en arbetsfylld vecka, att man därför kanske gör något annorlunda under operationen än om man är utvilad, vilket gör att man i det långa perspektivet får en högre dödlighet i tumöråterfall. Det indikerar i alla fall den här studien, fortsätter han.

Eftersom det är den enda studien i sitt slag kan man inte dra några kliniska slutsatser av den. Men om fler kommande rapporter skulle visa på samma resultat kan det vara dags att omorganisera planeringen av avancerad cancerkirurgi. Att mota undan veckoslutseffekten genom att ha full personalstyrka jämt är däremot inget Jesper Lagergren tror är möjligt.

– Att omstrukturera planerad kirurgi från en fredag till en måndag, det är görligt. Men att vi skulle kunna ha toppkompetens på alla sjukhus dygnet runt, året om, det tror jag inte går.
Det kommer vi inte ha råd med i svensk sjukvård. ????

Specialist!

Allmänmedicin!

Specialist i allmänmedicin!

Dessa ”Specialister i allmänmedicin”!

Sjuksköterskors vitarockensyndrom dödar många!

Förbjud läkemedelsreklam på TV

Jag läser på Kostdoktorns sida att läkare vill förbjuda läkemedelsreklam på TV. Läkarna anser att TV-reklamen fokuserar på fel problem.

Vox: Doctors want to ban drug ads on TV. Are they focused on the wrong problem?

Läkemedelsföretagen lägger ner mycket mer pengar på reklam till läkare och tänjer på sanningen så mycket de kan (ofta ljuger de till och med, och blir avslöjade).

Kommunikationssystemen i vården

Jag har diskuterat med personal inom äldrevård, hemsjukvård, distriktsjukvård, flera landsting i Sverige och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Det samstämmiga vid dessa diskussioner är att alla – saknar ett nationellt patientjournal- och kommunikationssystem!

Idag år 2015 finns det näst intill oändligt många olika journal- och kommunikationssystem inom sjuk- hem- och äldrevården. På samma platser finns det oräkneligt många pärmar fulla med viktiga anteckningar om patienters behandlingar och deras mediciner.

Min hemula fråga är om och när region Halland och framförallt Sverige (SKL) ska ta första steget mot ett nationellt journal- och kommunikationssystem? I grunden är kommunikation fullständigt fundamentalt i samverkan mellan människor – i den privata såväl som i den professionella sfären.

Vi, cirka två miljoner pensionärer vill känna oss lika trygga i Ystad som i Karesuando, om vi skulle bli sjuka. Det gör vi knappast i dagens sjuk- hem- och äldrevård med alla olika journal- och kommunikationssystem, som inte kan – eller vill, kommunicera med varandra.

Men, en full mage bryr sig säkert inte om att studera.

Till folkvalda dissidenter – håll händerna rena!

Det har nu förflutit nästa ett år sedan valet 2014. Än idag har det inte skett någon markant skillnad mellan dikten och verkligheten i region Hallands handlande mot sjuka människor.

Jag förmodar och på mycket goda grunder att socialdemokraterna i Halland och i synnerhet i Halmstad har lierat sig med moderaterna.

Före och under valet 2014 var varande och tänkta regionpolitiker ur S-leden mycket aktiva och berättade stort och brett om hur de skulle förändra hela sjukvården – till det bättre!

Jag undrar fortfarande och efter nästan ett år, vilket år man hade tänkt sig denna enorma och revolutionerande förändring? Nästa millennium?

Den fabulösa 11-manna ”särskilda valberedningen” hämtad ur de ryggdunkande leden gjorde sina val, men missade det där med kloka, pålästa och kunniga ledamöter i regionförsamlingen. För dessa tre så viktiga kriterier saknas bland – de utvalda.

Men det är som vanligt att dikten ofta överträffar verkligheten. Det är därför dags att ta fram blåslamporna för att få fart på oss väljares dissidenter. Antingen ska ni arbeta med det ni lovade oss vid valet – eller så skall ni obönhörligen avgå. Vi väljare har ingen nytta av er vilsegångna moderata proselyter inom sjukvården.

Ni som har minnet kvar minns när en sjuksköterska på Länssjukhuset i Halmstad bjöd in alla dåvarande politiker att följa henne en dag på hennes avdelning. Två av 289 folkvalda kände sig kallade. En kom till ett möte med sjuksköterskan.

Så klart att de ”folkvalda” har svårt med tiden när de hämtar arvoden från 88 nämnder/styrelser.

Som ni märker har jag valt att förklara vissa ord med synonymer. Det är för att de ”folkvalda” ska förstå delar av min text. Ni andra behöver inte klicka på de blåmärkta orden. Ni vet redan.
Däremot kan ni andra klicka på rödmarkerade texter då det är faktaunderlag i berättelsen.

Jag visar ett uttryck gjort av den duktiga folkpartisten Cecilia Wikström. Det passar bra in här på de folkvalda dissidenterna att ta till sig och tänka på framgent:

Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena. 

I synnerhet bör alla ”våra folkvalda dissidenter” anamma det sista uttrycket – händerna rena.