Kan jag verkligen lita på sjukvården i Halland

Jag funderar på om jag kan lita på sjukvården idag? I synnerhet som jag har passerat 70-strecket. För nästa samma dag som jag passerade 70 så fick jag meddelande från urologen att jag var flyttad till min vårdcentral. Då hade jag varit under sjukhusets beskydd sedan jag arbetade där. När jag då läser om skillnaden i vård mellan högutbildade/lågutbildade och rika/fattiga, stiger oron ändå mer.

En del av denna uteslutning beror säkert på att politikerna har flyttat en mycket väl fungerande urologi från Länssjukhuset i Halmstad till Länsdelssjukhuset i Varberg. Varför är det ingen som vet, mer än mogulen och moderaten Mats Eriksson. Mats Eriksson är ju från Varberg. Kan tro att det har en ”viss påverkansgrad”. Mats börjar ju bli äldre, med äldres sjukdomar som följd.

Ni ska veta att politikerna under många år har haft en otrolig flytthysteri. Eller så har de båda sjukhusen (politikerna) tävlat om vem som ska ha och göra vad. För några år sedan skulle all urologi ligga i Halmstad. En specialist i urologi från Linköpings Universitetssjukhus fick jobbet att utveckla urologin vidare. Hans fru som var ögonspecialist följde med. Efter något halvår ångrade politikerna sig. Urolog- och ögonspecialisterna slutade.

Under flera år så har man haft hjärtkunskap i Halmstad med coronarröntgen. Plötsligt skulle Varberg ha en likadan behandlingsavdelning. Som väl var sade någon stopp. Då hyrde Varberg in en mobil coronarröntgen till stor kostnad i stället, för man ville inte vara sämre än storebror Halmstad. Till slut besinnade sig politikerna. Man skickade då patienterna till Mölndals sjukhus till en än större kostnad.

Nu har all urologutrustning med två robotar stationerats i Varberg. Hur länge är det väl ingen som vet egentligen. Kanske att Halmstad får en stark politiker i det nya region Halland. Då ska det väl ändras om igen an tro. Kanske att all ortopedi som under lång tid varit Varbergs specialitet skall flyttas till Kungsbacka. Den som lever får se.

Nu har ju politikerna i Varberg (Mats Eriksson) äntligen löst storebrorsproblemet. Man gjorde om Hallands Läns Landsting, även kallat Region Halland. Kostnaden var astronomisk till vad man fick för pengarna. Man (politikerna) passade då på att döpa om sjukhusens namn till Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka och Hallands sjukhus Halmstad. Laholm är fortfarande degraderad till vårdcentral. Laholm och ligger 28 kilometer från Halmstad men tar hela 29 minuter att köra.

Man ska då veta att Kungsbacka är en ”dyrkommun” och ligger endast 21 kilometer från Mölndal. Det tar 18 minuter att köra sträckan Kungsbacka Mölndal. Mölndals sjukhus ligger under Sahlgrenska Universitetssjukhusets domän. Där kan man få all hjälp som rimligen står i proportion till kostnaden.

Mölndal och Sahlgrenska ligger dessutom ett stenkast från varandra. Varför då göra Kungsbackas VC till sjukhus? Det är som att kasta pengar i sjön. Varför inte då göra Laholms VC till sjukhus med? Troligen beroende på att Laholm är ett agrikulturellt landskap, till skillnad från Kungsbacka..

För att gå tillbaka till min inledning, om man kan lita på sjukvården i Halland idag, så är nog svaret ett obetingat Nej. Den som har följt alla svängningar håller med mig. Hallands politiker med Mats Eriksson i spetsen är knappast mer seriösa och pålitliga än vad en hungrig varg är.

Nu när Mats Eriksson har fått till det som han vill så aviserar han sin avgång. Troligen sitter han kvar i SKL och SKL. Vad det nu blir för en velepelle som ordförande är det ju ingen som vet. Så lycka till ”region Halland”.

Ordförande Mats Eriksson slutar

Mats Eriksson lämnar sina uppdrag

Om sambandet kolhydrater och sockersjuka

Tror vi bör försöka ändra på världens kolhydrattrend innan det är för sent. Läkemedelsindustrins och Läkemedelsverkets påvar gnuggar sina händer av vår köplust. ”Kolhydratprofessorerna” Stephan Rössners och Claude Marcus era verkar gå mot sitt slut.

Dr Nisse Simonsson säger: Nu börjar det komma från alltfler håll. Sockerfetma, högt blodtryck, höga blodfetter, insulinresistens, diabetes 2, cancer, demens och hjärtkärlsjukdomar.
Som Kostdoktorn har sagt: Man blir inte fet av fett. Somliga av oss ca 50% har en sämre förmåga att metabolisera socker / kolhydrater. Kolhydrater lika med tex potatis, bröd, pasta och ris.

Martin Ingvar, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, har gett ut boken ”Hjärnkoll på maten” där han beskriver hur matvanor styrs av en inre supermakt – hjärnans belöningssystem.

Vilka är de tre livsmedel som har mest dolt socker i sig, enligt dig? Alla, men köpta dressingar, lättprodukter och moderna livsmedel i kartonger som du bär hem, som cornflakes.

Klicka här för att komma till artikeltexten

Skelett av samisk kvinna visar vad människor åt för 500 år sedan

Nisses tips på läsning om vad vi äter och hur det påverkar våra kroppar

Rasism, apartheid eller bara ålderism?

Jag förvånas ofta över alla svenskars flathet mot ”överheten” (politiker). Mina tankar går till behandlingen av pensionärer, låginkomsttagare och rörelsehindrade.

Bromsen

Var någonstans i svenska samhället kan man ens i tanken tänka sig att bromsa utvecklingen?

– Tänk er att regering och riksdag skulle bromsa löner för politiker och tjänsteandar.
– Tänk er att industrin skulle bromsa eller backa löner för direktörer och likställda.
– Tänk er att livsmedelsindustrin skulle bromsa priser på varor och tjänster.
– Tänk er att bostadsmarknaden skulle bromsa eller backa hyrorna.

Det skulle jag vilja kalla århundrades utopi. Alltså en fullkomlig omöjlighet. Men när det gäller pensionärer, låginkomsttagare och rörelsehindrade, går det alldeles utmärkt, utan protester!

Lite ”kuriosa” härunder som visar vad jag menar:

258 miljarder

Omkring år 2000 överfördes totalt ca 260 miljarder kronor från AP-fonden (buffertfonden) till statskassan. Bakgrunden var ett riksdagsbeslut baserat på princippropositionen 1994 om det nya pensionssystemet. Sådana överföringar motiverades bl.a. med att det nya pensionssystemets konstruktion ställde mindre krav på buffertfond, bl.a. genom den restriktion för pensionsuppräkningarna som följsamhetsindexeringen kunde medföra. Ytterligare motiv var viss omfördelning av betalningsansvaret mellan fonden och statskassan, något som statskassan dock kompenserats för genom införande och höjning av andra arbetsgivaravgifter. Ett uttalat villkor för framtida överföring var dock att den inte skulle få äventyra en betryggande fondstyrka.

År 1998 fattade riksdagen ett mera definitivt beslut om det nya pensionssystemet bl.a. om införande av ytterligare en restriktion för pensionsuppräkningen, nämligen den automatiska balanseringen (bromsen). Det beslutet ställde helt nya och större krav på buffertfondens storlek. Märkligt nog fattade man samtidigt beslut om att försvaga fonden genom att fullfölja tidigare intentioner att överföra medel till statskassan. Man började med 45 miljarder kronor för vartdera året 1999 och 2000 och ökade sedan på så att totalbeloppet blev ca 260 miljarder kronor.

Enligt bl.a. Ekonomistyrningsverkets senaste budgetprognos har den ekonomiska utvecklingen för AP-fonden varit så negativ under år 2008 att bromsen kommer att utlösas med början år 2010. Det kommer att medföra inte bara otillräcklig värdesäkring av pensionerna utan kanske också minskade pensioner nominellt. Beräkningar ger vid handen att denna situation inte skulle ha uppstått om AP-fonden hade fått behålla sitt kapital. Med de 260 miljarderna jämte avkastning skulle den ytterligare försvagning av privat- och samhällsekonomin som ett bromstillslag nu medför ha undvikits. Att notera är att löpande utgifter för tilläggs-/inkomstpensionerna inte belastar statsbudgeten. Det ger skatteintäkter för stat och kommun motsvarande ca 50 procent av pensionsutbetalningarna.

Sjuk o tandvård

Besök vid vårdcentral för asylsökande enligt migrationsverket
Du betalar 50 kronor för ett besök hos en läkare på vårdcentralen och för läkarvård som du får efter remiss*. Samma avgift gäller för återbesök.
Du betalar 25 kronor om du ska besöka en sjuksköterska eller sjukgymnast.

Akut sjukhusvård
Avgiften för akuta besök på sjukhus varierar över landet. Du hittar aktuella avgifter på landstingets webbplats eller via Vårdguiden.

Akut tandvård
Du betalar 50 kronor när du akut behöver besöka Folktandvården. Om du vänder dig till en privat tandläkare utan landstingets godkännande ska du betala tandläkarens avgift.

Sjukresa
Du betalar högst 40 kronor för en sjukresa. Du kan ansöka om ersättning för den del av avgiften som överstiger 40 kronor från landstinget.

Läkemedel
Du betalar 50 kronor för de flesta läkemedel som du hämtar ut på recept. Ibland är de läkemedel som skrivs ut på recept dyrare än 50 kronor. Priserna för medicin gäller även för barn.
Enligt förordningen (2013:412) om vårdavgifter med mera tas en avgift på 50 kronor ut för behandling hos tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.




Sjuk och tandvård för pensionärer!


Busskort

I bland annat Halmstad får pensionärer som har fyllt 70 år gratis busskort. Det finns bara en liten om än så liten hake. Pensionärerna får bara åka buss mellan 09:30 och 15:30 på vardagar.

Jag läser då om att SKL vill ge alla flyktingar gratis busskort. Var jag än läser någonstans, ser jag ingen begränsning i flyktingars åkandet tidsmässigt.

I Sydafrika och USA kallades och kallas det för APARTHEID! Undrar vad det kallas uppe på SKL:s kontor i staden Nueva de Stockholmia?

Några kissnödiga gråterskor förfasar sig nu över detta mitt skrivna verk. Man ska inte jämföra olika grupper mot varandra. Må så vara, men det sker ju jämförelser mellan pensionärer och ”andra grupper” mest hela tiden.

Fattiga pensionärer anses mycket rika idag. Jag vill se den fattiga pensionär som håller med om detta. Den verkliga verkligheten syns tydligen olika med olika ögon och från olika platser i vårt vårt avlånga land. I synnerhet från Mittens rike!

Så min fråga i rubriken om de ovan skrivna påståendena ska kallas rasism, apartheid eller bara ålderism, är mycket relevant!

God Jul och ett Gott Nytt År alla tänkande svenskar.


Bild: SVT

Om dessa – specialister i allmänmedicin

MS-sjuke Mikael Plantin har fått ta konsekvenserna

– Med den vårdkedja vi har i dag hamnar patienterna oftast först i primärvården och redan där kan problemen börja eftersom neurologiska symptom inte alltid så lätt känns igen. Ett skäl till detta kan vara att tiden man läser neurologi under läkarutbildningen är så kort. Att det rör sig om neurologiska problem är oftast inte den första slut­satsen läkarna drar utan de börjar utreda själva knäet i stället, som i Mikaels fall.

Men du menar att sex års väntan på diagnos – inte, är ett extremfall?

– Nej, det här ser vi hela tiden. Jag träffade så sent som i går en patient som hade fått vänta i fem år på sin diagnos. Men naturligtvis är det helt oaccep­tabelt. Vi vill att hela vårdkedjan från diagnos till påbörjad behandling ska ta max 90 dagar, men så är det långt ifrån idag. I värsta fall leder en fördröjning till en sämre prognos för patienten. I sådana här fall när det handlar om MS kan en snabbt insatt och effektiv behandling göra att patienten kanske aldrig behöver utveckla några större funktionsnedsättningar utan kan fortsätta att arbeta, bilda familj och så vidare.

Läs hela denna tragiska historia här.

Specialist i allmänmedicin? Hahahaha. Asgarv!

Kommunikationssystemen i vården

Jag har diskuterat med personal inom äldrevård, hemsjukvård, distriktsjukvård, flera landsting i Sverige och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Det samstämmiga vid dessa diskussioner är att alla – saknar ett nationellt patientjournal- och kommunikationssystem!

Idag år 2015 finns det näst intill oändligt många olika journal- och kommunikationssystem inom sjuk- hem- och äldrevården. På samma platser finns det oräkneligt många pärmar fulla med viktiga anteckningar om patienters behandlingar och deras mediciner.

Min hemula fråga är om och när region Halland och framförallt Sverige (SKL) ska ta första steget mot ett nationellt journal- och kommunikationssystem? I grunden är kommunikation fullständigt fundamentalt i samverkan mellan människor – i den privata såväl som i den professionella sfären.

Vi, cirka två miljoner pensionärer vill känna oss lika trygga i Ystad som i Karesuando, om vi skulle bli sjuka. Det gör vi knappast i dagens sjuk- hem- och äldrevård med alla olika journal- och kommunikationssystem, som inte kan – eller vill, kommunicera med varandra.

Men, en full mage bryr sig säkert inte om att studera.