Alzheimer går hand i hand med diabetes

Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare.

Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Läs hela Ann Fernholms inlägg här >>>

Sockrets påverkan på diabetes och cancer

Jag var på vårdcentralen (VC) och tog blodprov efter att under en tid haft en oförklarlig törst. Det ena provet visade ganska högt värde, medan det andra provet var ganska normalt.

Jag ska besöka VC igen om två veckor. Då blir det nya prover. Tanken är att jag kan ha drabbats av prediabetes, vilket är ett förstadium till diabetes 2.

Visar de nya proverna resultat i överkant, berättade min sjuksköterska att man ska provocera min bukspottskörtel med koncentrerad sockerlösning.

Det innebär blodprov på fastande mage. Sedan får jag dricka en sockerlösning och sitta ner trettio minuter. Efter de trettio minuterna tar man nytt blodprov.

Man gör denna manöver för att se om min bukspottkörtel klarar av att producera tillräckligt med insulin för att jag ska må bra. Resultatet redovisas här om ett par veckor.

På grund av eventuell och befarad diabetes har jag börjat titta på LCHF igen och på allvar. Det har gått så långt att jag blivit medlem hos Kostdoktorn.

Bilden härunder är från en föreläsning på YouTube. Det visar på dagens största bekymmer. Sockrets påverkan på diabetes och cancer.

The Wb EffectLäs även om Staffan Lindebergs paleokost: Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016), innehåller det mesta av Staffans arbete för människors hälsosamma liv.

Jag träffade Staffan vid ett besök på de vårdcentral han tillfälligt arbetade på i början av det nya millenniet. Han berättade då att jag var för tjock. Visst hade han rätt, då jag vägde 91 kilo till 172 centimeters längd.

Mina ”vänner” tyckte det skulle gå fortare att hoppa över mig än att springa runt mig. Så var det då för ca 15 kilo sedan. Fortfarande har jag 7 – 8 kilo kvar att tappa för att må riktigt bra.

Den svenska fikakulturen

skinnarbo-klubbhus
Jag hamnar ofta i bryderier när jag vid tillfällen deltar i olika evenemang. Det beror på den svenska fikakulturen. Man ska fika i tid och otid.

Vid möten:

När jag är på möten av något slag, så ska det fikas efter ca 40 minuter. Oftast sitter man då bort 15 till 20 minuter eller mer, plus diskandet av koppar och annat.

Jag tänker då på att man efter mötena skulle sätta sig ner och fika. Då kan man i lugn och ro resonera om de klubbade förslagen och planera strategin inför nästa möte.

Vid golfspel:

När jag spelar golf så ska samtliga golfspelare fika efter nio spelade hål. Får man inte fika i tio minuter så blir man störtförbannad. Total tid är då ca 15 minuter.

Efter bara nio hål i normalt speltempo (100 min) är det ingen frisk person som behöver äta något. Möjligen dricka vatten om det är varmt.

Det märkliga är att efter avslutat spel så försvinner man som en virvelvind. Då spelare, borde ni egentligen fika. Kanske då i restaurangen, för restaurangens och klubbens bästa.

Alltså är det min alldeles bestämda uppfattning att man ska fika efter evenemangen i stället för under desamma. Den sociala biten kring evenemangen skulle öka märkbart.

Cancercellen kan enbart leva på blodsocker

Jag tittade i går kväll på både den kortare och den längre intervjun med Travis Christofferson. Han har skrivit boken : Tripping over the truth.

Om man inte tänker läsa den titta i alla fall på den långa intervjun. Han menar att Bert Vogelsteins teori om den multipla nukleära mutationerna inte håller, Thomas Seyfried har visat att cancer beror på en skada i energimotorerna i varje cell, de sk mitokondrierna. Det är här som energi för att driva kroppen framställs.

Han påpekade en lite äldre sanning nämligen att om man transplanterar en cellkärna ur en cancercell till en cytoplasma från en frisk, så blir det ingen cancer. Men om man transplanterar en cellkärna från en normal cell till en cytoplasma från en cancercell då blir det en cancertumör. Tänk er cellen som ett stekt ägg: Kärnan är gulan, cytoplasman är det vita runtomkring.

Detta enkla försök kommer att förändra hela behandlingen av cancer.Det visar att Otto Warburg hade rätt 1924. Han visade att cancerceller har en helt annan metabolism än friska celler.

Cancerceller jäser glukos och detta ger en slutprodukt av lactic acid. Denna syra måste ur cellerna annars dör de.Cancercellerna kan inte nyttja till bränsle någonting annat än glukos = blodsocker. Alla andra celler kan vid svält tex använda ketoner,som just uppstår vi svält.

Denna forskning har hållits tillbaka sedan 1924 av politiska skäl. Warburg fortsatte forska i Nazityskland under hela kriget. Han var halvjude men gjordes om till kvartsjude och fick fortsätta sin forskning. Warburg anses vara 1900 talets störste biokemist. Flera ledande forskare har tränat hos honom bland annat hans Krebs.

Den som verkligen tog upp Warburgs forskning var onkologen vid Johns Hopkins sjukhuset i Baltimore Peter Pedersen. Han insåg tidigt att det fanns färre och sjukare mitokondrier i en cancercell. De måste då återgå till en gammal och övergiven energislösande metabolism anaerob jäsning av socker. Cancercellen kan ENBART leva på blodsocker = glukos.

Då fick Pedersen en medhjälpare Young Hee Koo, som jag för att komma ihåg hennes namn tänker på: Ung manlig ko och då sitter det där.

Hon insåg att man kunde blockera frisättningen av lactic acid med en lite omstuvad pyruvatmolekyl. Hon ersatte en väte atom med en bromatom. Då dog cancercellerna.

Hon visade detta i petriskålar med cancerceller på kaniner och råttor och på Iver Verhoven. Han var så nära döden man kan komma en jättelik lever cancer med metastaser. Hans pappa i Holland hade läst om Pedersen / Youngs forskning och fick tillstånd att prova 3BR. 3 brompyruvate.

Under över alla under tumören smälte bort,ett mirakel,pojken flögs återhämtad över till Johns Hopkins sjukhuset där Pedersen intervjuar honom. Filmen finns på nätet och är rörande. Tyvärr dog pojken av en lunginflammation, men obduktionen visar inga cancerceller.

Detta fynd att cancerceller äter glukos och inget annat kan man påvisa vid sk PET (positronemissionstomograf) undersökningsapparat där man använder radioaktivt socker som kontrastmedel. De tumörer som visar uppladdning av sockret är alltså åtkomliga för 3BP. Enligt Pedersen och Koo och enligt Travis Christoffersson verkar detta vara den unika gemensamma länken till bot av cancer.

Glöm dock inte att cancer är en sjukdom i olika former, som överlever på grund av sin anpasslighet och snabba anpassade mutationer. Det finns över 200 olika typer av cancer.

Tyvärr har det hela stoppats upp i en patentstrid i USA och miljoner människor har sannolikt dött i onödan. Jag som är lite konspiratoriskt lagd undrar om inte det finns många i mångmiljardindustrin med cellgifter som inte sörjer så mycket över att 3BP hindrats.

Jag tycker att jag via Christoffersons bok, intervjun med honom, miraklet med Yver Verhoven och Otto Warburgs nyupptäckta forskning hos Pete Pederson och Young Hee Koo har visat att det kanske kommer en bot av avancerad cancer.

Det finns även andra inslag i detta. Kanske har både bert Vogelstein och Otto Warburg via Pete Pederson rätt. Här framkommer att mitochondrier och DNA i cellkärnan hela tiden ”pratar” med varandra, oavbrutet hela tiden.

Jag tror i min simpla enkelhet att man av någon anledning fått en epigenetisk påverkan i nuckleära DNA och detta påverkar ett för mitokondrierna nödvändigt protein. Därav deras försämrade funktion och förfall.

Men under vägen sedan President Nixon förklarade krig mot cancer har många blivit besvikna över att så lite har hänt. Antalet cancerfall ökar. I USA drabbas en av två män och 1 av tre kvinnor.
Young Hee Koo behöver för att genomföra ett riktigt försök banala 30 miljoner dollars.

Tänk om våra svenska miljardärer skulle slå sina pengar ihop. Bekosta denna forskning och bjuda in Young Kee Hoo till det lite skamfilade Karolinska Institutet och se om kanske det finns en så enkel lösning på cancergåtorna.

Allt under samma metabola hatt.

Nu läser jag om för andra gången: The emperor of all maladies av prof Mukerjea vid Stanford. Den boken har fått Pulitzerpris.

Bror min som jag tipsat om boken sade:
-Det är den hemskaste bok jag läst

Man kanske på slutet ska påpeka vad WHO framfört. 85% av all vuxen cancer kan vi idag förebygga. Jag är lite förtjust i detta förebygga. Så icke de som fördelar pengar till forskning 2% går till förebyggande forskning.

Av Nisse Simonson

Sugar: The Bitter Truth

Eftersom jag har varit en fetknopp med ett BMI på 32 och fortfarande är en aning överviktig (BMI 26), läser jag mycket om denna sjukdom – fetma – Obesity på läkarspråk.
Här förmedlar jag en mycket intressant föreläsning om sockrets lömska påverkan på oss människor av Dr Robert Lustig (University of California Television)

Jag läser även följande på Obesity.org. I believe obesity isnt just a problem. It’s a disease that warrants serious evidence-based treatments. Nutritional and physical activity guidance. Intensive Behavioral counseling. Drug Therapy. And Surgery. I agree to learn more and help more.
I treat obesity seriously.

Fritt översatt: Jag tror inte att fetma bara är ett problem. Det är en sjukdom som motiverar allvarliga evidensbaserade behandlingar. Nutritional och fysisk aktivitetsvägledning. Intensiv beteenderådgivning. Drogterapi och kirurgi. Jag vill lära mig mer och hjälpa fler.
Jag behandla fetma på allvar.