Om blodsocker kolhydrater och cancer

Jag är en aning överviktig med ett BMI på cirka 27. Det är för mycket vid min ålder! Ja, vilken ålder som helst för den delen. Problemet är att den jag bor tillsammans med är alltför mycket för bröd, kakor, potatis och andra kolhydratprodukter.

Att få henne på andra tankar verkar helt enkelt stört omöjligt. Det trots att hon vet om sockers påverkan på min KML och alla cancrar i övrigt. Socker är det cancrar lever mest och bäst på.
Jag är ute i cyberrymden för att hitta sätt att övertala frun om en lättare kostomläggning.

Här under har jag hittat lite information om blodsockerkurvor som är ett bevis om att den kost vi äter för närvarande är rena giftet mot våra kroppar. Det som är positivt är att frun börjar bli bred över rumpan. Jag ska då försöka påvisa denna rumpbredd för att komma tillrätta med vårt hus kosthållning.

Håll till godo med Katarina Skogfälts mycket intressanta kurvor och textmaterial:

 Blodsocker 

Här ovan ser du blodsockernivåer du absolut inte vill ha. Just denna kurva tillhörde min dotter. Så som det såg ut i början innan vi ändrade kosten. Vi praktiskt taget slet med denna blodsockerkurva dygnet runt för att få till det. Vilket vi aldrig fick förrän vi lade om kosten. Denna kurva visar snabba kolhydrater som inte gick att hantera. Just på denna blodsockerkurva var det havregrynsgröt med mjölk och hallon till frukost, pannkaka till lunch och spaghetti med köttfärssås till middag. Dessutom påverkades blodsockernivån på natten av de svajiga blodsockernivåerna som var på dagen. Den blev otroligt svajigt även nattetid. De risker som denna blodsockerkurva medförde med de oerhört låga blodsockernivåerna och i nästa stund på tok för höga skadliga blodsockernivåer var inget vi ansåg att vår dotter skulle behöva leva med. 

Läs Katarina Skogfälts sida – Ät dig friskare med riktig mat och Kostrådgivning. Katarina har många goda tankar att lära av.

Så såg frukter och grönsaker ut förr i tiden

Jag följer ganska ofta Andreas Eenfeldts Kostdoktorn och Dietdoctor med stort nöje. Jag jämför ofta med Staffan Lindebergs skrifter. Det har nog inte riktigt framgått att den gode, numera framlidne Staffan när han menade frukt, så menade han riktig frukt.

Frukt är godis från naturen. Här är förklaringen.

Innan vi människor började odla frukter var de inte alls så stora eller söta. Titta på de här chockerande exemplen på hur våra vanliga frukter såg ut förr, för bara några hundra eller tusen år sen. Som persikan ovan som är 64 gånger större, och sötare också. Se fler exempel nedan.

Kom ihåg det när någon säger att ”människan har alltid ätit frukt”. Det är sant, men det var inte sån frukt som vi köper i mataffären idag. Det är superfrukt, som innehåller mycket mer socker än nånsin… det är godis från naturen.

Själv äter jag en frukt ibland, eftersom det smakar gott och jag är nöjd med min vikt och hälsa och verkar tolerera det. Men om jag ville gå ner i vikt utan hunger skulle jag absolut skära ner på det.

Here’s what fruits and vegetables looked like before we domesticated them!

Kommer vi att kunna bota cancer

Jag tror att orsaken till att skolsjukvården inte lyckats att på allvar bryta den uppåtgående cancerkurvan, är att man gräver på fel ställe. Forskningspengarna styrs i stor utsträckning av en industri som hoppas finna kemiska preparat som skall kunna motverka cancerutveckling. Preparat som man kan patentera och tjäna pengar på. Cancerforskare precis som alla andra forskare söker sig dit där pengarna finns och lämnar en rad stigar inom forskningen i princip obeträdda.

Vad forskningen borde göra är att börja med att studera folkslag och kulturer där man har en låg eller ingen cancerförekomst och låg frekvens av metabol och annan sjuklighet för att hitta gemensamma nämnare. En bra början är att titta på många tidigare naturfolk som levt isolerade från dagens moderna samhällen. Det finns några få kvar, men man hittar även dokumentation av sådana som försvunnit och hur de en gång levde.

Den viktigaste dokumentationen som jag stött på är forskaren Dr Weston Price´s nioåriga studie av en lång rad naturfolk i början av 1900-talet. Hans forskning har länge sopats under mattan och hans resultat har förringats av skolmedicin och läkemedelsföretag. Men mot bakgrund av den katastrofala sjukdomsutvecklingen och skolsjukvårdens misslyckande har många åter börjat studera det Price kom fram till.

Visst kan Lars ha rätt i sina påståenden!

Läs hela inlägget av Lars Bern här >>>

Den svenska fikakulturen

skinnarbo-klubbhus
Jag hamnar ofta i bryderier när jag vid tillfällen deltar i olika evenemang. Det beror på den svenska fikakulturen. Man ska fika i tid och otid.

Vid möten:

När jag är på möten av något slag, så ska det fikas efter ca 40 minuter. Oftast sitter man då bort 15 till 20 minuter eller mer, plus diskandet av koppar och annat.

Jag tänker då på att man efter mötena skulle sätta sig ner och fika. Då kan man i lugn och ro resonera om de klubbade förslagen och planera strategin inför nästa möte.

Vid golfspel:

När jag spelar golf så ska samtliga golfspelare fika efter nio spelade hål. Får man inte fika i tio minuter så blir man störtförbannad. Total tid är då ca 15 minuter.

Efter bara nio hål i normalt speltempo (100 min) är det ingen frisk person som behöver äta något. Möjligen dricka vatten om det är varmt.

Det märkliga är att efter avslutat spel så försvinner man som en virvelvind. Då spelare, borde ni egentligen fika. Kanske då i restaurangen, för restaurangens och klubbens bästa.

Alltså är det min alldeles bestämda uppfattning att man ska fika efter evenemangen i stället för under desamma. Den sociala biten kring evenemangen skulle öka märkbart.

28 sockerbitar i barnets måltider

Plus kollar sockermängden som ett barn i tioårsåldern får i sig en helt vanlig dag. Det blir mer än dubbelt så mycket som den rekommenderade maxgränsen.

Det finns ingen statistik på hur mycket socker vi får i oss via maten i dag, men många äter med sannolikhet betydligt mer socker än de borde – inte minst barnen. Rekommendationen i Sverige är att högst 10 procent av energin i maten ska komma från tillsatt socker.

Plus lånar en måltidslista från en familj för att få ett hum om hur socker barnen får i sig på en vanlig dag. Vi mäter portionerna för ett barn i 10-årsåldern, och låter vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm bedöma sockerinnehållet.

Fortsätt läs här Dubbla dosen på SVT