Träning, träning och åter träning

Träning, idag igen. Övning ger färdighet sägs det. Det blev mest träning med drivern idag. När jag nästan hade tränat färdigt, kom Daniel och tittade till mig. Jisses! Han slår lika lång som mig. Förmodar att det är därför han är pro och jag höghandikappad. Det blev värdefullt att se och lära. Tänk att de små små tingen, kan göra så mycket i det stora. Likheten med det lutande tornet i Pisa är/var slående – om man så säger. Jag var färdiglutad innan jag hade spänt hanen.
Nu lutar jag åt rätt håll, både före och efter.
Magiskt!

Nu tillhör jag fotfolket igen

Ena dagen svävar man bland skyarna, medan man nästa dag vandrar omkring på marken. Det är golfens innersta väsen.
Ena dagen fungerar golfspelet som om man aldrig gjort annat än spelat golf, medan man nästa dag är rena nybörjaren.
I går var jag bland skyarna! Allt fungerade som jag ville. Utslagen med drivern satt som en smäck. Inspelen limmades på flaggan.
I dag vänner – var allt som eljest. Jag tillhör nybörjarfolket igen!

Äntligen fungerar drivern!

Idag var jag på hemmaklubben och tränade. Utslag med driver, som under min tidigare ”högerperiod” varit mitt främsta vapen, fungerade inte när jag nu bytt klubbor och spelar från vänster.Så idag blev det långkörning med höger, respektive vänsterdrive framför spegel. Till slut kom jag på vad som var fel.
Min evige antagonist ”Japan” i Hickory Heads kommenterade min sving häromdan. Jag tog fasta på det idag, så nu fungerar äntligen drivandet från vänster.
Nu blir jag het när det gäller diskussioner om plats på prispallen i Hickory Heads.

Golfens mysterier

Det har varit mycken träning sedan senaste inlägget här på min blogg. Att golfen är ett mysterium, kan många skriva under på. Jag går ut och spelar en runda och allt fungerar till belåtenhet.  Så nästa dag går jag ut med rak rygg och stärkt av gårdagens resultat. När jag kommer i mål är jag fullständigt slut fysiskt och mentalt. Jag är fullständigt detroniserad.
När jag sätter mig ner och analyserar golfrundan, vet jag vad jag visste redan under golfrundan. Jag blev övermodig och försökte spela långt över min förmåga. Det – golfspelet slog alltså tillbaka direkt. Det blir nu att börja om från början igen, att komma ner på marken och bli ödmjuk igen. Det är en av golfens stora mysterier. Bli aldrig övermodig, utan spela med ödmjukhet mot spelet!

Genrep och premiär

Tisdagen, var den dag jag skull begå min vänstergolfs genrep. Onsdagen var den dag jag skulle visa upp mitt vänsterspel för grabbarna i Hickory Heads, på hemmabanan.
Genrepet brukar bli problematisk medan premiären ofta brukar bli succé. I mitt fall blev det tvärtom. Mitt genrep blev näst intill succé, medan premiären blev nära nog totalt fiasko. Det som kan gå fel, gick fel i dag. Det verkar som jag fortfarande har ett antal timmars intensiv träning framför mig, innan främre platser kan nås. Det är bara att bita i det sura äpplet, och träna vidare.

VBP

Puttern på bilden visar ur-prototypen på världens bästa putter.

Greppet på 35 tums TaylorMade-puttern är förlängt med 5 tum. Totallängden på greppet är nu 15 tum. Alldeles förträffligt.
Vid  ett ”oakademiskt” test, decimerade jag direkt antalet puttar, trots mycket tröga greener.
Naturligtvis kommer ett antal ”akademiska” studier kring detta putterfenomen (VBP – Världens bästa putter), att utföras under tid framöver.

Framtidens putter

Jag hamnade i ett putträsk, då antalet puttar per runda låg över fyrtio. Paniken spred sig. En golfvän hade köpt en hakputter. Jag provade den, men kände direkt att det var fel väg att gå. Jag fick en magputter i mina händer. Den var 110 cm och jag 170 cm. Puttern fungerade som en bröstputter. Jag började experimentera med olika längder och fastnade vid 98 cm. Det fungerade bra, men på grund av putthuvudets tyngd var det svårt att hålla ”pendellinjen”. Jag började experimentera med en vanlig, normal putter (35″), men med ett längre grepp.


Kombinationen ”vanlig” putter och långt grepp, känns mycket bra och välbalanserat. Vid långa puttar greppar man högt, och vid kortare puttar greppar ner alteftersom. Det fungerar långt över förväntan. Kanske det blir framtidens putter?
Vidare experimenterande får utvisa det.

Färdighet som golfspelare

Jag läser ur uppslagsverk att färdighet betyder; en personlig förmåga att med hjälp av kunskap, erfarenhet och rent kroppsliga egenskaper utföra en viss handling. Min önskan är att utveckla denna min färdighet.

Kunskapen om hur ett golfslag skall utföras, har jag genom studier av ”vise män”, bilder och diskussioner förvärvat.

Erfarenheten har jag förvärvat genom 20 års golfspel – från höger. Nu ska denna erfarenhet föras över till vänster sida i mitt arma huvud.

Kroppsliga egenskaper har jag till skänks, då jag fortfarande är ganska mjuk i kroppen. Det är bara att tacka och försöka dra nytta av det i tillämpningen av svingen.

Med ovan sagda, finns det stora möjligheter att utveckla mina färdigheter som golfspelare och nå låga scorer.

Snöfall

Jag hade tänkt mig en tekniksväng på hemmabanan. Jag tittade ut och såg hur det snöade lapptäcken. Termometern visade -2 grader. Funderade en gång till och stannade hemma.

Isbjörnssnack

Idag pratade jag med mina två isbjörn-vänner utanför huset. Jag berättade att jag skulle ut till hemmabanan och träna svingteknik.
Båda sade då i kör: ”Stanna inne Janne! Vi har varit och handlat men det är så kallt så vi kryper strax ner i det varma idet igen.”.
Därför stannar jag inne för att träna svingteknik, med gummisnodden.

 

Så här började det

Jag hittade bilder på mina första stapplande steg för att utröna vänsterspelets möjligheter. Filmen är tagen den 17 november 2010. Sedan blev det ett uppehåll på grund av snö, och att jag fick jobb som golfguide i Spanien. Vänstersvingandet togs upp igen så smått i maj 2011. I september 2011, lades högerklubborna på hyllan. Nu är det vänsterspel som gäller.

Mikael och jag

Idag var det mindre trångt än eljest på Halmstad Golfklubb. Det var Mikael Eriksson (nyss hemkommen från Sydafrika) och jag, som stod och slog ut bollar från båsen på ranchen. Mikael inne och jag ute. Jag tackar dig Mikael, för att du inviterade mig till värmen inne i ”huset”. Det var minusgrader utanför, så trots frekvent vevande, blev det en aning kallt – innanför ”glesbyggdskavajen”.
Tack vare mitt idoga stretchande, syns en klar förbättring av svingtempot. Svingen har blivit ledigare och mer frimodig. Även slaglängden har ökat med ca 10 procent, trots att kylan minskar bollflykten. Det ser bra ut för framtiden, då det gäller att sätta golfligans vänner på plats. Tjoflöjt vad det går!